Editorial...
Looking Back...
Blessed Backwoods...
Tail Twist...
Alexyz:Cartoon Carnaval...
Kitchendom...
Arso (Konkani Magazine)...
Tribute...
Books...
Overseas...
Potpouri...
Nature...
Greetings...
Obituary...
Looking Back...
Blessed Backwoods...
Tail Twist...
Alexyz:Cartoon Carnaval...
Kitchendom...
Arso (Konkani Magazine)...
Tribute...
Books...
Overseas...
Potpouri...
Nature...
Greetings...
Obituary...
Poetry...
Sports...
Interview...
Wordsworth...

Feedback...
archived...
Sports...
Interview...
Wordsworth...

Feedback...
archived...
 

ARSO



KOTHA...
NIALL...

POILEM KONKANI VEBZIN
Editor: Bonaventure D'Pietro


LHAN KOTHA

Mez uloita (A table's tale)

Satt-sot'tor vorsam adli khobor hi. Matxi porni. Bhannavlechea Juzin thovian mhaka nirmonn kelelem. Hea ghorachem moder choddovpacho kontrad tannem ghetlolo. Juzin ani vangddi thovoi sumar ek-don mhoinem hangach bhiradd korun asle.

Gerardo Gomes, aple rupest ani torne ghorkarnink ani tegam bhurgeank gheun Burmak thaun Goeam ailolo. "Thuim zoddlam tem puro," mhunnon tannem purvozanchea ganvan ravonk tharailelem.

Gerardachea ajea-ponnjeacho ek tel kaddpacho ghanno aslo, paddeanchea adharan cholpacho. Tankam "ghannekarager" add-nanv poddlelem. Bapui somptoch ghanno bond poddlolo. Main paddeank matr vikhi nastanam sambhallun dovorlele. Punn gelea Agostan tache maimnui sonvsarak fatt kortoch, paddeanchi zoton borem-magpi xezaream kortalim. To tempuch toslo aslo, voktak-gorjek sezar-samar kall-vell polloinastanam dhanvon ietalo.

Ghorachem moder choddoun daram-zonelam anim vontticheo almari korun somptoch, Juzinan mhaka toiar korunk hat ghatlo. Favo toslem okhondd ponnsachem moder vapurlem. Voilea pottak, zaum dhonkeancheam vo furancheo addveo kambi fitt kortanam, tannim ekui khillo vaprunk nam. Koslea tori mozbhutt lankddache toddos korun teo ghott keleo. Takach lagon mhojean boddaien mhunnonk zata "aiz legit hanv mozbut toxim halonastam mhojeach paiancher ubhim asam." Toxeoch mhoje bhonvttoncheo, askou-iskou bosunk melltat tosleo dha kodeli, aiz legit kidd-pidda nastanam mhojea sangatak asat. Juzinachi ani tachea sangateanchi tust korit titli komi.

Novea ghorant jevnnamchea rumant mhaka ani mhojea dha sangateank ubhim kortoch, ami atam ghorcheanche sevek toiar zaleanv. Ghoracho benjiment kelolo tea disa thaun amchi chakri suru zali. Poileach disa, mhunnche benjimenta dis matr, sorvbhonttoncheam kodelincher bosun konnuch jevunk nam. Soglea lokak jevonn divpachi vevostha vhoddlea vosreant dovorleli.

Jem kitem kuznant xizoilelem tem vhoddleam boxeamnim kaddun, mhojea pottar dovorlelem. Ani tantuntlem vhoron-vhoron vosreantlea lokak vanttalim. Hea kamank xezaream toxi lagxilim soirim umedin ghat ghaltalim. Dusrea disa than, fattim urleleam soiream sangatak soglim mhojea ghopant bosun khoxen jevlim.

Sat-att doskanchi khobor hi! Hea kalla pottim hea kuttumbacheo ghupit, lab-luskonnacheo, raga-mogacheo, rinnacheo-duddvancheo jitleo gozali hanvem aikoleat, titleo ani khuincheach ghorantleam vostunim aikunk nam asteleo. Mhoje sorvbhonvtim jevnnank bostoch, vingodd-vingodd toren ruzleleam prosnnam vixim eka-meka lagim bhasabhas korpachi. Mhojea pottar dovorlelea domdomit jevnnancho pormoll ungtannam, hanv nhoinch tancheo gozali moneanim aikotalim, punn tankam osleo gozali korunk sondhi ditam mhunn somzun bhitorlea-bhitor murgott'talim.

Hea kallan ghoracher dukhachem lhar konsovlem, Gerard Ghannekar vho ghoracho vhoddil mela tednam. Ghor ubharlear dha tim bara vorsam zalelim tednam. Mhaka khup khont bhogli. To mezaile kodelir bostalo. To zago atam tachi ghorkarn Rubertin ghevunk lagli. Dukha fattlean sukh, khonti, uskeam addosak dhadosponn, hea kuttumbant ieit aslim. Tanchi khobor mhojea kanar poddtalich.

Gerard Ghannekarachea mornam uprant anink ek sintimentachi goxtt ghoddli: tancho mhalgoddo put Eduardo, aple mettrikeche porikxe khatir Goeam bhair, tednamchea Inglezachea desant (Puneant) vochpachi toiari kortalo. To poilech pavtt 'pordesant' vochpacho aslo mhunnttoch, avoik ani bhavnnank zobor zalelem. Ezam somptoch to bhailea-bhair Mumboi vochpacho aslo. Thuim tanchim soirim aslim. Tanger to ravtolo aslo. Bhair sorleleak tachim don-tin postkarddam ailelim. Tim hatan ghenam fuddench poilim ti vachtalim korim, punn tancher kitem boroilelem asa tem eka-mekak iskuttavun kollounchea khatir, jevnnachea mezar tim haddtalinch. Tednam ti khobor mhojea kanar poddtali.

Kaim kalla uprant, ek dis bhailean futotteancho avaz aikunk ailo. Hanv chike xittuk zalim. Ghorchim soglinch sontosan murgott'talim. Ho tancho sontos koslo to zanno zaunk mhaka vell laglonam. Porikxek gelolo Eduardo pas zalolo. Fugotteancho avaz aikotoch, tanche khoxen vantto gehunk xezaream ekttovlim. Tanchim tonddam godd korunk avoin kitem-nam-kitem ghoddxem toiar kelelem. Mhojea pottar dovorlelem. Ghorabeant koslii khuxalkai ietoch tanchi zannvik mhaka mellunk, hi ek bori sondhi asli. Oslem noxib ghorantleam dusream mezam-kodelink naslem. Eduardak Mumbointleam soireamnim ek bore komponen chakri polleli. Ani taka ganvchea kuddant entrad kelo.

Eduarda poros tacho dhaktto bhav vodhik noxibvont utorlo. To sovea vorgantuch astannam, ghoranneantlim konn soirim Afrikak Nairobint aslim, tannim taka tikett anim her gorjeche dokument pattoile. Ani Murganv bondrantlean ji poili abgott sutt'teli, tantun bosun tannem Akfrikak ieumcho mhunn kolloilem. Ghorantleamcheam tonddancher novean dukhicheo kurvo udeoleo. Punn apnnank itle sompeponnim Afrikak sirvis mell'li te khuxalkaiechi khobor sangun, Roberto sogleanchim tonddam hanstim kortalo.

Hai! Kitle khuxalkaien ani bhurgeamchea hanseanchea khollkhollan gonzgonzpi hea ghorant, atam moneponnachem rup ghetlem. Ghorant fokot avoi ani dhuv Emilia urlim. Randlear-randlem, kalche zalear kalche koddient jevlim, osle poristhtitent tim dis sarunk laglim. Hem mhojean pollounk nozo zatalem. Punn hanv mhunnon kitem kortelim aslim? Mhojean kaim tanche khatir jevonn toiar korunk zatalem? Tannim toaiar kelear, mhaka chittkun bosun tem jevunk mozot korpi hanv ek mez. Itlem asonui, he poristheten mhozo vangodd matr tanim soddlo nam.

Punn otttra mhoineamnim, gormechea disamnim, Mumboint aslolo Eduardo ghora ailo. (Mumboiche tache sangati taka Edwin mhunntale khuim!) Ghoran novi umed paleli. Khavpacheo vostu mhojea pottar porot ieunk lagleo. Mhozo onod choddlo. Punn porot vetanam matr to ghorar sarkhoch kallukh ghalun gelo. Avoik ani bhoinnink aple borobor vhelim.

"Emiliak hanvem boro-so ek bhurgo pollela," oxem tannem aple maink sanglem. Avoi poilech pavtt Mumboi oxi chodd dis ravunk vetali khuim. Ked'di ani kitle dis mhunnon toiari! Cheurisam, pinagr, dos...Goencheo kitleo mhunnon vostu bhorun vhorop!!

Xekim to dis udelo. Soglim daram-zonelam bond korun, chavi lagxile xezarni kodden dili ani bhair sorlim. Ek thav naslelem eksurponn hea ghorant ghuslem. Hanv, ani mhojea sangatan ghorantelo dusreo vostu eka-mekak polleun dis kaddtaleanv. Ghorant undranchem raj zal'lem. Te kednam-kednam mhojea donkea vhelean choddun dhastevinnem pottacher pasoi martale. Tankam poisaunk ek mazor aslem taka tannim pois sopireanger dhaddun dilelem. Chavi dileli ti xezarn kednam-kednaim ieun daram ugoddtali. Saron martali. Pavsachea disamnim kitem futtlam-moddlam zalear ieun bariksannim topastali. Punn mhojem konnank poddlelem?

Itlem astanam, tea omuk disa te xezarnichi uttavoll chike kherituch zali. Tinnem nhoich daram-zonelam ugddun ghorak san marli, punn kuznant buddkule-tovleo omteo marleleo teo kaddun, dhuvun-pusun dovorleo. Amcher, mezam-kodelincherui ek kuddko fafuddlo. Tednam, mhaka mogan konnem tori veng marlelea bhaxen dislem. Itlea tempan mhozo ugddas konnem tori kelo!

Kitem tori atvem ghoddpachem asa mhunnon hanvem odmas kelo. Ani khorench, eke sokallim, modhlea vellar, Emilia avoik gheun ghoran bhitor sorlem. (Tem kazar zalem. Tacho ghorkar Karachi asta. To taka Mumbointuch dovrun Karachi gelo. Ani thoddea kallan taka apnna sorxem vhortolo, hem hanv uprant aikotelim aslim.)

Kazarachi khuxalkai porgottunk fugotteo pettoileo. Poilim xexsaream auni uprant soirim eit-vochot aslim. kazar koxem zalem? Ani osleo khobro bhailea vosreant choltaleo. Punn khasgi khobro munnchem: kazarak kitlo khorch zalo? Afrikak thaun Eduardan kitle duddu dhaddle? Soireamnim bhetto mhunnon konnem-konnem duddu dilele, tem soglem mhojea samkhar boslelim astanam choltalem.

He jin'xim, hea ghorantlea poileach zanviam vixim ani tanchea kuttumba vixim-i hanv zaitem zanno zaunk pavlim. Eduardak sutti mellonasli dekhun tachea ghorkara kodden upkar magun, avoik ghora pavounk mhunnon tannem Emiliak dhaddlelem khuim. Tachea ghorkaracho Goeam konnuch naslo. Dekhun thodde dis ravun tem porot Mumboi gelem. Tachi avoi, Rubertin, atam sarkhich eksuri zali. Tinnem mhozoi sangat soddun dilo. Kuznantuch, nam zalear kednaim xitachi boxich gheun zonela lagsar bosun jevunk lagli. Ratchea vellar xezarchem Abolem tika sangat diunk ietalem. Kednam-kednaim ti aplech bhitor fugar zaun roddtali. Sompun geleleam disancho tika bogor-bogor ugddas ietalo zaumiet.

Kallea kupak rupeachem rend asta mhunntat nhoi? Toxem ghorar ailelea eksurponnachem kup xekim koddsorlem. Afrikak gelolo Roberto porot ailo. (Taka Afrikak Roby mhunntale khuim!) Vhoddleam pettamnim bhorun bhorpur gheun, dogaim putank ekach disa kazar korunk avoin poilench tharailelem. Emilia, (tem atam thuim Emy zalelem!) aplea ghorkarak ani tegaim bhurgeank (poilim dogam zounllim ani uprant cheddo) gheun kazarak, Karachi thaun ailelem.

Kazaram gonngonnan zalim. Soirim-dhairim, ani kaim disanim Emilia-i aple gamilik ghevun Karachi portolim. Ghorant sodancho provar suru zalo. Novem kuttumb utpon zalem. Robertak Afrikachem kallem varem laglelem khorem, punn tache chalin titlo bodol zaunk naslo. Punn Eduardak Mumboichea nollachea udkan boroch mosto kelolo. Tachem hem mosteponn tim soglim jevnnank boslelim astanam mhaka distalem. Lovelina, tachi lojist sobhavachi potinn. Jevnnank boslelim astanam to aplo ek hat boxeceha kanttar dovrun, dusro hat Lovelinache manddier khelloitalo. Ani hollu tacho saddea vhelo vistid voir uklunk khottpott kori. Hem oxem zata tem polloun Lovelinam babddem soglench abalar zatalem. Punn tem konnakuch disonezo aslem, bhairaun mhaka! Uprant lohu aploi hat pondak kaddun Edwinachea hatak thuimcho zoddpaun uddoitalem. Novim kazaream tim! Oslem nattok havem khup dis pollelem.

Thoddeam disamnim aple ghorkarnink ghora dovrun Edwin porot Mumboi gelo. Robertui vochpacho aslo mhunn gozal choltali. Eke sokallim, soglim chav pieonk boslelim astanam, Robertachi potin, Sharon, uttavollin uttlem ani tondd dhuvpachi pi asa thuim dhanvun gelem. Soglim takach pollounk lagli. Tem pient tond bagaun, sukhe onkare kaddtalem. Dogui bailo tache mozotik dhanvleo. Robertan vegim-vegim apli chav sompoili ani "voizak haddunk vetam" mhunnon uttlo. Avoin taka mona kelo. Ani Sharonank dogaim bailamnim kuartant pavoilem.

[CHOLTA]


TIATR-DIS
Kala Akademi ani Goem Konknni Akademin Abrilache 17ver, Ponjechea Kala Akademichea vosreant vorsavollicho Tiatr dis monoilo. Hea kherit dhobajeak Goencho Rajpak Jacob manacho soiro, sorv-shri Sharma mukhel pavnno zalear, Goencho sobhapoti Tomazinho Cardozo kherit apovnneche kodelir boslolo.

Hea dhobajeachea vellar sov mallgoddeam tiatristancho bhovman kelo: Roam Tony, Alegre R T Antao (Star of Arossim), Antonio Francisco Fernandes (Tony Sax), Lucas Fernandes, Platilda Dias ani Antonio Moraes.

Evkar ani karivollichem sutr-sonchalon Wilzon Mazarellon kelem. Survatek ek-eka tiatristacho tanni machier kelolo vavr ugddapo kelo. Vorsan-vors heo donui sonstho hi kariavoll kiteak ghoddun haddtat tachem karann Wilsonan ugddapem kelem. 107 vorsam zalim, 1994 vorsa Asaganvchea bab Lucasinho Ribeiron “Bhurgo” nanvamcho poiloch Konknni tiatr machier haddlolo. Tea disa Konknni tiatran zolm ghetlolo. He karivollint Goemcho serkar dogam-dogam zantteam tiatristancho bhovman korta.

Punn amchea tiatristanchi voleri bhorich lamb asa. Pavttik doguch ghelear, tiatristanchi voleri sompchichnam dekun sov-sov zannamcho bhovman kortat. “Punn anikui zantte tiatrist urleat tancho vavr serkar visorla mhunnon somzunchem nhoi, tanchoi ami ugddass korteleanv,” Wilsonan sobhemazar asvason dilem.

“Machi mhollear dusrem kainch nhoi, punn amchea jivitacho arso,” sachiv Xrri Sharman aplea ulovpan mhunnlem. Bhovman keleleam tiatristanche votin Lucas Ferns-an uloup kelem. Konknni tiatranchi hi kariavoll Konknni bhaxen choltari khori, punn uloupi thodde-thodde pavttim, manache soire asle tanche khatir Inglezintleanui uloitali.

Sobhapoti Tomazinho Cardozo khas ek tiatrist. Tannem Inglezintlean uloup korun aichi tiatranchi poristhitii serkara mukhar dovorli.

Rajpal Jacoban toranttean ulo marun, tannim tiatr-kola sudharavnk panvlam marchim mhunnon sanglem.

Fattle tiatranche spordhen inam’ zoddleleank inamam vanttpacho dhobazoi hea somoiar zalo. Xevttim ek sundor sonskrutik kariavoll sadar korun dhobajeacho porddo poddlo.

BACK TO TOP