AMCHO LOK
NOV-DEZ 2005
VORS 1; ANK 1
TIZLOLO TIATRIST REMMIE COLACO
Bor:
Isidore Dantas

Remmie ColacoAnkvar Moriechem Dukh- hea Jezuche avoichea koixttancher adharit kantaran Goenkaranchim kallzam jikhleant. Hem kantar ghoddpi ani gavpi nanvlovkik tiatrist Remmie Collaco zavn asa. Ponnjeche Akaxvannin ghetlolea Hindi, Inglix, Purtugez ani Konknni kantaram spordhent, tem boreantlem borem kantar mhonn venchun kaddlelem asa, hi tachi vhoddvik.
Remedios Januario Collaco Kuddchoddem ganvant Setembrache 19ver 1925 vorsa zolmolo. Choddxea Goenkaram bhaxen taka gavpacho, songitacho ani nattkacho khub mog. Gavpachem ani songitachem mull xikop ganvchea mestiri Diogobab Rodrigues hanche koddlean prapt zalem.
Fuddlea xikpa khatir tannem Mumboi dhanv marli zoim fankivont filmi nokhetr Shammi Kapoor tacho sangati zalo. Tannim dogainim sangatan xallechea kariavollinim bhag ghetlo. Konknni kantaram Remmie gaitalo tim Shammik khub avoddttalim, oxem Remmie boddaien sangta.
Tea kallar tiatranim bhag ghevpak ostoreo fattim sortaleo karonn bhonvtonnchem vatavoronn favo toslem naslem. Oslea kallar, Remmin Konknni machier poilo paim dovorlo. Jolly Boys of Sewree hea pongddachea Bagintlem Ful tiatrant ostorechi bhumika korpak to toiar zalo ani hi part tannem aplea rupest sobhavak lagun bes bori uddoili. Ten'nachea Mumbointlea Goenkaranchea satollea potramni Remmik uklun dhorlo. Sotachem Zoit tiatran vevsaik (professional) tiatristam borabor tannem fuddlem pavl marlem, jem tannem khuxalkaien kelem. Hanga tannem aplo poilo duo ani tikttem gavpak kalliz dakhoilem. Hea pavlanim Edward Almeidachea Maim tiatrant ostorechi part choritr-kolakar (character-actor) A M B Rose hanche zoddien keli zantunt tannem ek duet gailem jem pollenarank khub mandlem. Tor Ho Tiatrist? he C Alvares hanche bhettovnnent vevsaik machier to 1944 vorsa ruzu zalo. Vis vorsam sotot (segid) ostorechi bhumika keli ani tachem boreantlem sovong Aristides Dias hanchea Doia ani J P Souzalin hanchea Hem asa tem hantunt zalam.
Remmin apli huxarkai sundor sobdanim nettovn ghoddun mhonnttllolea sobheo (decent) kantaranim dakholl kelea jim tiatranchea modlea bhaganim bhazuchim gitam mhonn porzoll'lleant. Ulekh korpa sarkim kantaram Zubi zubi zu, Kiteak Upkarlem?, Maria choltai tum halon ani dholon, Bavlelem ful, Mai-paiche koxtt, Dot dennem, Sudharop, Goa, Kazar atanchem, North South East West, Borim Follam… Rekorddam famad zanvk pavleant tim Putacho Fuddar, Xikop, Satvo Sakrament, Bhurgeponn, Mog korin so dista, Ankvar urxi…
Boyer-Remmie-Jacinto hea tikttean gailolim Goenchea jivitacher chabuk marpi kantaram kudd'ddo, thontto ani bhero hea sonvgancho tiatr pollennar ozun ugddas kortat. Toxench Remmie-Boyer hancho churchurit zap divpi fokanni duo tiatr pollennaracheo tallio jikhunk pavla.
Tannem aplo poilo tiatr Satvo Sakrament 1955 vorsa dakhoilo ani sogle mellun tera tiatr tachea podrant asat je somajik jivitacher attapleat. Tanchim nanvam oxim: Chouto Mandament. Ghorachem Sukh (don vantteanim), Bhauponnacho Kaido, Sukh Tarvotteanchem, Mhozo Kunhead, Zolmacho Ganv, Don Kallzam, Atancho Temp, Kiteak Upkarlem? Atam konn Sukhi? Ostorecho Mog.
Remmink zaiti xabaski favo zalea tanche modem State Cultural Award 1991-92, Ghorachem Sukh tiatra khatir Cine Times tosrip ulekh korpa sakhi asat. Toxench Kuddchoddchea Dayanand Kala Kendr ani Centro Social sonvsthanim, Goenchea Konknni Bhaxa Monddol ani Dokxinn Goencho khasdar Churchillbab Alemao hannim taka sonmanit (honoured) kela.
Remmin ek boro kolakar, gavpi, borovpi ani digdorspi mhonn aplem nanv kurkuttan kantovn dovorlam ani hachem ies (success) to borea chintpak ani aplea koixttank dita. Nove kolakar, Konknni machi sudharunk vavurtat dekhun taka khuxalkai bhogta. Xisten cholop hem tachea jivitachem brid zavn asa. Khell ho tacho dusro mog ani paimpell (football) khell tachi ghottai. Mumboichea Goan Sports Club ani Goenchea Santa Cruz Clubak to khell'lla ani Mumboichea Federation of Novas Conquistas pongddachem tannem kopitponn kelam.
Tiatram-bhonvdden tannem Kornattok, Ahmedabad, Afrika ani Akhati desanim bhonvddi marlea. Tannem halinch oixim vorsanchem rongit jivit purem kelam. Hea nimtan taka fuddlem jivit sukhachem ani lamb aukh anvddetam.

AMCHO LOK

Ishtann Pustok
Ruchik jevonn randpacho ghutt ugttavpi Ishtann pustok atam dusre pavtti Inglixin xapun ailam and tachi ugttavni Sandesh Prabhudessai Sunaparant potrachea sompadpean halinch kelea. Poilench tem somplele Padma Mahale hannim Konknnin boroilelem ani tacho onuvad Sapna Sardessai hinnem kela. Ishtann mhunnchem 'the food that pleases' ani tantun Goenche Saraswat lokache soglleant avodde podart sampoddtat.
Pustokachi proti zai aslear Sapna Sardessai, 2412346 hanchekodden mellonk xokta.

GOENCHO AVAZ

Clinton FernandesClinton Fernandes 6.6 ft unch ani rupest, ani gitam gavpan tor sangoch naka. Voice of Goa spordhent tachea kantaramnim aikopeanchi kallzam jikhun ghetlim ani 50,000 rupianchi chek poilem inam rupan melloilem. Gavpan huxar itloch Clyntonacho gunn nhoi, to baskettbol khellta, science xikta and Kingfishera koddlean taka don lakh rupiancho kontrekt mell'la zaitea zageancher kantar korpak. Tannem aplea monbhulgavpi avazan “Everything I do” ani “Summer of 69” gavun sogllea lokak dipkavn uddoilo ani heram ekvis spordhokank haroile. Tachi survat rebekantlean zali, ani rebek to aplea iskolachea korak vazoitalo. Rebeka bhair to gitar ani flutt ekdom bori vazoita. Tachea jivitantlo hetu asa: “Konneim tuka kiteim mhunnonv, konnachench vaitt dhorinastana fuddem sor”.

Ageema FernandesAgeema Fernandes thoddeancho somoz asta ki Goenchim chedvam tiatranuch kantaram korunk huxear mhunnon. Punn urbevont Ageema Fernandes hika polloi. Inglix, Konknni…koslim-i gitam gavpak taka konn lagpacho nam. Halinch zalelem famad Voice of Goa spordhen Ageeman Regional Singer vibhagan aplea modhur tallea ani huxar gavpan poilem inam zoddlem 50,000 rupia. Amchim porbim he kolevont Bannavlintle gavpinnink ani tichea nanvostea tiatrist paik, Rose Ferns haka.

TIATRISTANCHEA FOTTANCHEM PRADARXANN
Alex FernandesChovtis namnechea tiatristanche fottu kaddun famad fottografor Alex Fernandes te fottu heach mhoineache akhrek zavpi Fontainhas Art Festival vellar prodorxonnank dovortolo. Alexan khub khottpott keli hem prodorxonn IFFIk korunk punn thoinchor konnench tachem kanar dhorlench nam. Tin suman bhor Goeam ani Mumbai kam korun tannem he soglle sobit fottu kaddlea. Mumboint fexon fottu kaddpak tannem suru kelelem. Uprant tache fottu deshbhor masikamcher xapun aileat. Tannem Gulfant Kodak Distributor professional portrait studiont kam kelam. Switzerlandchea Basel xarant Broncolor studiont tachem treining zalam and uprant Udentichea desanim tannem fottografi kelea.

XRODANJALI
Fr John Correia AfonsoPri John Correia Afonso sonvsark ontorlo khoro punn tacho ugddas amchea monantlo sompeponnim pusun vechonam. Heram gunnam borobor to Mumboiche St Xavier's Collegicho soglleant boro principal (pradhiapak) mhunnon taka lok pachartat. Ho huxar, rupest ani gunest Bannavlekar khuincheai xetran porzolltolo aslo, punn to Jezuit ordin bhitor sorlo and Vatikanant pasun tannem namna zoddli. Tache mhan veaktimotvak, xikxonnik xrestiponnank ani veveasthiponnachem kholaiek soglle chepem kaddtat. Utar piraier kolej soddlea uprant Pri John-an aplea guru Pri Henry Heras-acho vavr chalu dovorpan aplem dhan mon bhettoilem. Tannem kitleanch vidhearteank PhD podvi mellovpachea kamant margdorxonn dilem. Heras Institute of Indian History and Culture sonsthecho to Direktor aslo. Hanvsovpacho taka gunn aslo ani haka lagun to zaiteam zannank avoddttalo ani tachea podrak movjechim kovnam kednanch falt naslim. Taka kollonastanam taka ollkhotat tim taka "Papa John" mhunnttalim karann eka bapaicho usko taka astalo ani hakach lagun to konnaichea adharak pavunk fattim soronaslo.