| TIZLOLO
TIATRIST REMMIE COLACO
Bor: Isidore
Dantas |
Ankvar
Moriechem Dukh- hea Jezuche avoichea koixttancher adharit kantaran
Goenkaranchim kallzam jikhleant. Hem kantar ghoddpi ani gavpi
nanvlovkik tiatrist Remmie Collaco zavn asa. Ponnjeche Akaxvannin
ghetlolea Hindi, Inglix, Purtugez ani Konknni kantaram spordhent,
tem boreantlem borem kantar mhonn venchun kaddlelem asa, hi tachi
vhoddvik.
Remedios Januario Collaco Kuddchoddem ganvant Setembrache 19ver
1925 vorsa zolmolo. Choddxea Goenkaram bhaxen taka gavpacho, songitacho
ani nattkacho khub mog. Gavpachem ani songitachem mull xikop ganvchea
mestiri Diogobab Rodrigues hanche koddlean prapt zalem.
Fuddlea xikpa khatir tannem Mumboi dhanv marli zoim fankivont
filmi nokhetr Shammi Kapoor tacho sangati zalo. Tannim dogainim
sangatan xallechea kariavollinim bhag ghetlo. Konknni kantaram
Remmie gaitalo tim Shammik khub avoddttalim, oxem Remmie boddaien
sangta.
Tea kallar tiatranim bhag ghevpak ostoreo fattim sortaleo karonn
bhonvtonnchem vatavoronn favo toslem naslem. Oslea kallar, Remmin
Konknni machier poilo paim dovorlo. Jolly Boys of Sewree hea pongddachea
Bagintlem Ful tiatrant ostorechi bhumika korpak to toiar zalo
ani hi part tannem aplea rupest sobhavak lagun bes bori uddoili.
Ten'nachea Mumbointlea Goenkaranchea satollea potramni Remmik
uklun dhorlo. Sotachem Zoit tiatran vevsaik (professional) tiatristam
borabor tannem fuddlem pavl marlem, jem tannem khuxalkaien kelem.
Hanga tannem aplo poilo duo ani tikttem gavpak kalliz dakhoilem.
Hea pavlanim Edward Almeidachea Maim tiatrant ostorechi part choritr-kolakar
(character-actor) A M B Rose hanche zoddien keli zantunt tannem
ek duet gailem jem pollenarank khub mandlem. Tor Ho Tiatrist?
he C Alvares hanche bhettovnnent vevsaik machier to 1944 vorsa
ruzu zalo. Vis vorsam sotot (segid) ostorechi bhumika keli ani
tachem boreantlem sovong Aristides Dias hanchea Doia ani J P Souzalin
hanchea Hem asa tem hantunt zalam.
Remmin apli huxarkai sundor sobdanim nettovn ghoddun mhonnttllolea
sobheo (decent) kantaranim dakholl kelea jim tiatranchea modlea
bhaganim bhazuchim gitam mhonn porzoll'lleant. Ulekh korpa sarkim
kantaram Zubi zubi zu, Kiteak Upkarlem?, Maria choltai tum halon
ani dholon, Bavlelem ful, Mai-paiche koxtt, Dot dennem, Sudharop,
Goa, Kazar atanchem, North South East West, Borim Follam…
Rekorddam famad zanvk pavleant tim Putacho Fuddar, Xikop, Satvo
Sakrament, Bhurgeponn, Mog korin so dista, Ankvar urxi…
Boyer-Remmie-Jacinto hea tikttean gailolim Goenchea jivitacher
chabuk marpi kantaram kudd'ddo, thontto ani bhero hea sonvgancho
tiatr pollennar ozun ugddas kortat. Toxench Remmie-Boyer hancho
churchurit zap divpi fokanni duo tiatr pollennaracheo tallio jikhunk
pavla.
Tannem aplo poilo tiatr Satvo Sakrament 1955 vorsa dakhoilo ani
sogle mellun tera tiatr tachea podrant asat je somajik jivitacher
attapleat. Tanchim nanvam oxim: Chouto Mandament. Ghorachem Sukh
(don vantteanim), Bhauponnacho Kaido, Sukh Tarvotteanchem, Mhozo
Kunhead, Zolmacho Ganv, Don Kallzam, Atancho Temp, Kiteak Upkarlem?
Atam konn Sukhi? Ostorecho Mog.
Remmink zaiti xabaski favo zalea tanche modem State Cultural Award
1991-92, Ghorachem Sukh tiatra khatir Cine Times tosrip ulekh
korpa sakhi asat. Toxench Kuddchoddchea Dayanand Kala Kendr ani
Centro Social sonvsthanim, Goenchea Konknni Bhaxa Monddol ani
Dokxinn Goencho khasdar Churchillbab Alemao hannim taka sonmanit
(honoured) kela.
Remmin ek boro kolakar, gavpi, borovpi ani digdorspi mhonn aplem
nanv kurkuttan kantovn dovorlam ani hachem ies (success) to borea
chintpak ani aplea koixttank dita. Nove kolakar, Konknni machi
sudharunk vavurtat dekhun taka khuxalkai bhogta. Xisten cholop
hem tachea jivitachem brid zavn asa. Khell ho tacho dusro mog
ani paimpell (football) khell tachi ghottai. Mumboichea Goan Sports
Club ani Goenchea Santa Cruz Clubak to khell'lla ani Mumboichea
Federation of Novas Conquistas pongddachem tannem kopitponn kelam.
Tiatram-bhonvdden tannem Kornattok, Ahmedabad, Afrika ani Akhati
desanim bhonvddi marlea. Tannem halinch oixim vorsanchem rongit
jivit purem kelam. Hea nimtan taka fuddlem jivit sukhachem ani
lamb aukh anvddetam.
Ishtann
Pustok
Ruchik jevonn randpacho ghutt ugttavpi Ishtann pustok atam dusre
pavtti Inglixin xapun ailam and tachi ugttavni Sandesh Prabhudessai
Sunaparant potrachea sompadpean halinch kelea. Poilench tem somplele
Padma Mahale hannim Konknnin boroilelem ani tacho onuvad Sapna
Sardessai hinnem kela. Ishtann mhunnchem 'the food that pleases'
ani tantun Goenche Saraswat lokache soglleant avodde podart sampoddtat.
Pustokachi proti zai aslear Sapna Sardessai, 2412346 hanchekodden
mellonk xokta.
|
GOENCHO
AVAZ
Clinton
Fernandes 6.6 ft unch ani rupest, ani gitam gavpan
tor sangoch naka. Voice of Goa spordhent tachea kantaramnim aikopeanchi
kallzam jikhun ghetlim ani 50,000 rupianchi chek poilem inam rupan
melloilem. Gavpan huxar itloch Clyntonacho gunn nhoi, to baskettbol
khellta, science xikta and Kingfishera koddlean taka don lakh
rupiancho kontrekt mell'la zaitea zageancher kantar korpak. Tannem
aplea monbhulgavpi avazan “Everything I do” ani “Summer
of 69” gavun sogllea lokak dipkavn uddoilo ani heram ekvis
spordhokank haroile. Tachi survat rebekantlean zali, ani rebek
to aplea iskolachea korak vazoitalo. Rebeka bhair to gitar ani
flutt ekdom bori vazoita. Tachea jivitantlo hetu asa: “Konneim
tuka kiteim mhunnonv, konnachench vaitt dhorinastana fuddem sor”.
Ageema
Fernandes thoddeancho somoz asta ki Goenchim chedvam
tiatranuch kantaram korunk huxear mhunnon. Punn urbevont Ageema
Fernandes hika polloi. Inglix, Konknni…koslim-i gitam gavpak
taka konn lagpacho nam. Halinch zalelem famad Voice of Goa spordhen
Ageeman Regional Singer vibhagan aplea modhur tallea ani huxar
gavpan poilem inam zoddlem 50,000 rupia. Amchim porbim he kolevont
Bannavlintle gavpinnink ani tichea nanvostea tiatrist paik, Rose
Ferns haka.
TIATRISTANCHEA
FOTTANCHEM PRADARXANN
Chovtis
namnechea tiatristanche fottu kaddun famad fottografor Alex Fernandes
te fottu heach mhoineache akhrek zavpi Fontainhas Art Festival
vellar prodorxonnank dovortolo. Alexan khub khottpott keli hem
prodorxonn IFFIk korunk punn thoinchor konnench tachem kanar dhorlench
nam. Tin suman bhor Goeam ani Mumbai kam korun tannem he soglle
sobit fottu kaddlea. Mumboint fexon fottu kaddpak tannem suru
kelelem. Uprant tache fottu deshbhor masikamcher xapun aileat.
Tannem Gulfant Kodak Distributor professional portrait studiont
kam kelam. Switzerlandchea Basel xarant Broncolor studiont tachem
treining zalam and uprant Udentichea desanim tannem fottografi
kelea.
XRODANJALI
Pri
John Correia Afonso sonvsark ontorlo khoro punn tacho ugddas amchea
monantlo sompeponnim pusun vechonam. Heram gunnam borobor to Mumboiche
St Xavier's Collegicho soglleant boro principal (pradhiapak) mhunnon
taka lok pachartat. Ho huxar, rupest ani gunest Bannavlekar khuincheai
xetran porzolltolo aslo, punn to Jezuit ordin bhitor sorlo and
Vatikanant pasun tannem namna zoddli. Tache mhan veaktimotvak,
xikxonnik xrestiponnank ani veveasthiponnachem kholaiek soglle
chepem kaddtat. Utar piraier kolej soddlea uprant Pri John-an
aplea guru Pri Henry Heras-acho vavr chalu dovorpan aplem dhan
mon bhettoilem. Tannem kitleanch vidhearteank PhD podvi mellovpachea
kamant margdorxonn dilem. Heras Institute of Indian History and
Culture sonsthecho to Direktor aslo. Hanvsovpacho taka gunn aslo
ani haka lagun to zaiteam zannank avoddttalo ani tachea podrak
movjechim kovnam kednanch falt naslim. Taka kollonastanam taka
ollkhotat tim taka "Papa John" mhunnttalim karann eka
bapaicho usko taka astalo ani hakach lagun
to konnaichea adharak pavunk fattim soronaslo.
|