TSKK
KONKNNI BAG
Thomas
Stephens Konknni Kendrachi (TSKK) vollok az zaitea lokak asa.
TSKK hem nanv aikolear kaim zannank disum ieta vo kaim zannanchem
mot asot Konknni Kendr mhonnche Konknnik sombond zal'li ek sonvstha.
TSKK zoru-i Konknnicher sod vavr korpi sonvstha, punn aiz hem
Kendr aplo vavr bhaxe purtoch korinastana Konknni bhas, kola,
sonvskruti ani soimb sambhallpachem kam' korta. Pachvea vatavoronnant
Konknni osmitaiecho sambhall korunk Kendr vavurta. Pachvea soimbacho
ani Konknnicho kitem sombond oso prosn konnakui poddum ieta. Hachi
zap Kendrak bhett dilear jerul mellum-ieta. Konknni osmitaiecho
vavr pachvea soimbant korunk monak dhadoskai mellta ani vavru-i
boro zata.
Kendrachea
pachvea soimbaku-i ek vegllem mhotv asa. Kendrachem pachvem soimb
mhollear Kendrachi bag. Adlea kallar ruxi-muninchea motthamni
osleo bago pollevpak melltaleo. Atam te motthu-i nant ani te ruxi-i
nant. Udorgotichea nanvan tor bilddor, konttrekttor ruk zhaddam
kapit asat. Goenchim khaxelim zhaddam na zait asat. Zollim mollim
chalu aslolem nistontonn pollevn Kendran aplea zagear ek bag toiar
kelea. He bagent Goenchea khaxelea zhaddanche borechxe prokar
hanga pollenvk melltat. Fulam, follam, vokhdi toxench moderak
vaprunk ieta toslea-i zhaddancho aspav asa.
Bhailea fulank lagun Goenchim mogrim, abolim, zaio, zuio, kunda,
mogrim, karvam, gottlam hea sarkihlim fulam pollenvk legit mellonant.
Bhailea fulanchea rongam modem amchim khaxelim nazuk karvam sanddleant.
Dhalanchea mattvant karvanchi fanti mall'lea xivai sovaxinnichea
xenddeak sobai nasli. Atam karvamchim zhaddanch zor pollenvk mellonant
tor fulam khoim pollenvk melltolim? Karvanchim zhaddam mud'dam
konn aple bagent lainant. Punn gorvam ani her palo khavpi monzatim
pasun zhaddanchim rakonn korunk karvam voink laitat. Oslea zhaddak
Kendrache bagent ek manachem sthan asa. Mogrim mhonnam fuddem
mathear char kens asloleo bailo legit mogrechi fanti mallpak eka
pam-iar ubeo zatat. Mogreche hanga char prokar pollenvk melltat.
Sadim mogrim, bott mogrim, kostur mogrim ani kosta mogrim. Mogreanchea
bharar tor mogreanche mattov hanga pollovpa sarkhe asat. Him charui
prokarachim mogrim hanga ekach zagear pollenvk melltat. Kundache
hanga tin prokar asat.
Hea Kendrache bagechem khaxeleponn mhonnllear protek zhaddache
mullant ek toktto laila. Tea tokttear zhaddachem Konknni nanv,
Inglix nanv ani bottanikol (Botanical) nanv dilam. Te khatir zhaddam
pollenvk ieteleank zhaddam vollkupak tras zainant. Chanfeache
hanga 14 prokar asat. Rongit chanfe dhorun, konvtto chanfo, nag
chanfo, hirvo chanfo Kendrant asat. Vonvol, sunrgi he sarkhilim
zhaddam ekach zagear pollenvk mellop bhov kottinn.
Hangasor kaim zhaddam oxim asat jim Goenchim thollavim nhoi, punn
zaitea vorsam pasun tim Goeant asat dekhun tim atam Goenchinch
zaleant. Oslea zhaddancho rong, fulam ani panam pollevn tankam
Konknni nanvam dileant. Paklleank katre asloli ek dosonn zaite
kodden pollenvk mellta. Te dosnnik Inglezint "Japaneese lantern"
oxem mhonntat. Hea fulak 'lambonn divo' oxem nanv dilam. Hem dosnnichem
ful lambonn divea bhaxen zhaddar lambta. Petrolichim fulam tankam
Inglizint 'Bougainvillae' mhonntat tache hanga 15 rong asat. Follanchim
zhaddam ghetlim zalear, lhan follam, dekik asalle, churnnam, konneram,
mhabllam, charam, zogmam, pittkullam, bhennsam, zambllam, amboram,
kann'nnam hea sarkhilim ranvotti zhaddam Kendrant laileant. Oslim
zhaddam konn aplea porsant lainant. Punn Kendrache bagent oslea-i
zhaddanchi bore toren zotnai ghetlea. Ambeache hanga 19 prokar
asat. Razanvallo, sado anvallo, sogllo mosalo, tiki, lovongam,
zaifoll, nirponnos, palponnos, mavlling, adanv, 'egg fruit' him-i
zhaddam aspavtat.
Porvore sarkhea tollpar follanchim, fulanchim, ranvottim, allum,
tonn hea sarkhilim 330 toranchim zhaddam aslolo Kendracho ho vatthar
ek bhuimvoinkutt (Garden of Eden) mhonnllear chuk zanvchi na.
PREETA
NAIK
|
GOENCHO
ULO
ROMI LIPICHE TANKICHI KHUNNA
Bhurgim bhurge piraier apleponnan bhorlelim ami polletanv. Dekhunuch
tanche hat ami sodanch mutthichea rupan polletanv. Tanchi ti mutth
soddoupak kitle-i proitn kele mhonn suttona. Tanchea hatant kosli-i
khavodd dilear, ti khavodd tim aplea jiva porosui odik zotnaien
samballtat. Fokannamni porian tanche thaim te khavddicho ordho
kuddko maglear, tacho tim il'loso kuddko-i diunk raji asonant.
He piraier tim aplem kitench kaddun dusreak diunk sodanch fattim.
Itlim tim aple piraiechea apleponnant bhorlelim astat. Punn tim
lhananchim vhodd zatat toxim, tanchea gineanancho suria porzollot
fuddem veta. Apleponn soddun dusrea thaim sangatan jielear, apli
ani dusreachi-i udorgot ani vikas zata hachi tankam somzonni mellta.
Punn Konknnichea mollar, Devonagorintleanuch fuddar ani sonvsar
uzolltolo mhonn goir-somoz korun ghetlole, ani teach goir-somozant
jietolea devonagorichea bhoktank mat tanchea kallzant kitli porian
Devonagorichi nhoi, Konknnichi bhokti asa hi veglli gozal udorgoticheo
ani vikasacheo gozali somzonant. Kiteak he devonagorivale zorui
dangamni vaddleat, torui monan-ginean vaddunk nant hi ek kosli
gozal mhonnum-ia ? Dukhichi vi churchureanchi ?
“Romivale Devonagoricho dves kortat, ti tankam naka, Rajbhas
Kaideantlean Devonagori lipi kaddun tea zagear Romi lipi ghalchi
mhonn Romivale magtat,” oxea utramni te fotticho prochar
korit bhonvtat. Kiteak, atam tanchem khottea apleponnachem bhurgeponn
soglleanchech nodrek ieunk laglam, ani tem soddun diunk te matui
raji nant.
Devonagori ani Romi, heo Goeant Konknnicheo donui mukhel lipieo.
Goeant Konknni bhaxecho boro fuddar uzolltolo zalear hea donui
lipinchim rodham vangddach ghunvpachi goroz asa. Punn Konknniche
Devonagorichch puza korpeank heo gozali somzonui somzonant. Dekhunuch
te, “Ek Bhas, ek lipi, ek somaz, ek sahitea” ghoddoupachi
bhas uloun Romi lipik sompounk sodhtat. Oslea anjea rupan visvas-ghatkeam
sovem xadur-chotur ravop hi kallachi goroz !
Kherit toren, fattlim 18 vorsam Konknniche Romi lipicho dusvas
korun, Sahitea Akademiche Puroskar, Kala Akademiche Sahitik Puroskar,
boroupeank provas onudhan divpa sarkeo sovloteanchi moloi fokot
he devonagorivale loz soddun khatat. Bhaxeche udorgotiche nodrentlean,
Romi lipikui tenko diun, Konknni bhas girest korpachea chintnam-ievzonneank
hanchea monant zagoch na. Toslea chintnank zago diuncho nhoi mhonn
te teach svarthi monant tannun bosleat.
Romi lipintlean Konknnicho zo vavr cholta taka add nodor ani kikont
korun he devonagorivale lipicho dves korun ani bhed-bhav matoun
Konknnichem ghott'tonn korunk fuddem sorleat. Devonagorintlea
pustokank melltolea puroskaranchi, sovlotinchi ( te puroskar ani
sovloti konnak diuncheo ani konnak diuncheo nhoi hem svota tech
tharaitat) mutth ghott korun te Konknnichea ghott'tonnak diunk
naka aslelem iogdan ditat. Fattlim 18 vorsam dhorun tem aiz porian
jitlem-i Devonagori lipichea vantteak puroskar ani her sovloteo
mhonn aileat teo Romi lipichea-i vantteak ieun, khorea orthan
Konknnichi udorgot ani vikas zalolo hankam nakach naka. Punn fokot
Devonagorintlean Konknnichem raj vosounk bhonvtoleanchea vantteak
itlim-i sompeponnam ani sovloti ieunui tanche thaim Konknnichi
zaunk zai asli titli udorgot korunk zaunk na zalear, hea fuddem
fokot hech lipintlean Konknniche udorgoticho suria kitlo porian
chokchoktolo hacho dubhav gheuncho poddta. Sorkari ani khasgi
duddvanchi-sovlotinchi itli moloi zhompun gheun ani apnnech khaun
legit devonagorivaleam thaim Konknnichi udorgot korunk zaunk na
tich udorgot, Romi lipintlean Konknnichi seva korpi, devonagorivaleam
thaim teag korunk zaina toslea teagamni aplea khasgi bollar korit
aileat. Ani hachich anik ek dekh mhunnon atam Konknnichea itihasant
anik ek Romi lipintlem hem novem pondrallem - GOENCHO ULO.
Lipicho vad choltole poristhitint, devonagorivaleanchea tonddar
hem ek thapott mhonnum-ia?
JOSE
SALVADOR FERNANDES
|