VEAAM
BRAGANZA: Mhonvall avazachi gavpinn
Bor: BDP |
Pomburpa
Saloi vaddeant ek modhur talleachi sallor gaita. Ticho tallo aikotoch
Lornachoch koso dista, punn taka polloitoch gomta tem umedvont
tornattem Veeam Braganza mhunnon. He sobit gavpinnimchim kantaram
vochot thoim aiz aikonk ietat, chodd korun vhoddleam hotelamnim.
Porum toxem onvddum IFFI mahaotsavachea vellar tannem gailelim
gitam kitleaxeach lokan aikoleant.
Goem muzgamni toxench tiatristamnim bhorlam. Punn kitleam muzganchim
vo tiatristanchim bhurgeamni aplea avoi-bapaicho veavasai vengoila?
Bhov thoddeamnim, ani tanchea modhem amchea borea noxiban Veeam
mellta. Tacho bapui, soglleanche vollkicho Bond Alfonso Braganza
ek gitam rochpi, gavpi ani kolakar, zannem soglli urba ani adhar
dhivun aple dhuvek, Veeamank, Goenchea songitachea ontrollar ek
novem porzollit noketr kelam.
Sat vorsanche piraer Veeamanchem tachem poilench kantar Bondache
Mhaka Jievnk Dhi kesettir Konknni mogianim aikolem. Uprant
heraim khup kesettenim tem gavunk laglem.
Mhapsa Market Association dor vorsa Natalanchea somoiar ek suman
bhor kariavoll ankarta. Eka vorsa tannim Chris Perrycho musical
show haddlolo. Tea disa Chrisan ghoddlelim ani Lornan gailelim
don kantaram Pitti, Pitti Mog ani Calangute
Veeaman gailim. Chrisan tachea kantarak vazoilem ani borem korun
aikolem. Anink ek Lorna ubzolem mhunnon thoim ekttovlelea Mhapxenkaranim
tea disa mandun ghetlem. Chris boroch koxi zalo. Dusrea mhoineant
Chrisacho toch Musical Show Chinchonneam zavpacho aslo. Chrisan
fon marun tantun vantto ghevunk Veeamank apoilem. Chinchonnkarancho
toch somzut zalo…Konknni machier anink ek Lorna udelem.
Uprant tachea talleachi porikxa (test) korunk Chrisan taka Moddgovam
aplea ghora ievnk apovnk dhaddlem, ani aplea Lisboa kantaracher
tannem ti porikxa ghetli. Bhurgem Veeam matxem vhoir-sokol zatalem
punn Chris taka zagear haddttalo. Punn hem khup usram zalem, durdoivan
Chrisacher pidden chopko marlo.
Siolent vorsavollicho Sao Joao-cho utsov aslo. Hea dobajeak hajir
aslelea dha ozar vhoir lokak Veeaman dipkavn uddoilo. Teach dobajeak
Bagantlea Ronil Hotelacho menejer Rui Madre Deus hajir aslo. Tannem
Veeamank aplea hotelant gavpak kontrad dilo. Tea disa thavn tem
thoim neamit gaita. Toxench Sweet Chilli, Trafalgar Chowk ani
heram hotelamni kantaram korun bhonvddekarank dhadoxi korta.
Heach vorsache survatik Kuveittche Konkani Heritage Kuwait sonsthen
aplea vorsavollichea show-ant vannto ghevnk Veemank khas Goeam
thavn thoim vhelelem. Aplea kantaramnim, ani child-like rupant
tannem thoimsorlea Goenkarank toxem herank sarkhench pixem lailem.
Anna osli khellgoddi fuddarak mellonk
kottin
Dezembrache 5ver Goenchea khellamollar ek vhodd
dukhichi ghoddni ghoddli. Girvoddea Bardezant ravpi 56 vorsanchi
Anna Figueira, ji Customs Khateant Superintendent asli, ti kankrachea
duensan sonvsarak ontorli. Dezembrache 7ver tichi kudd matiek
laili. Annachem nanv Goenchea khellachea itihasant sodanch bhangarachea
okxeramni boroilelem astelem. Khellantlean melloilea iesantlem
tinnem gorv kednanch mandlemnam, punn sodhanch khaltikaen ani
mogan heram khellgoddeam thaim sodanch vagli. Tichea mogall sobhavacho
ugddas korun aiz pasun tiche boroborchim dukhache suskar soddtat.
Xallent tem kolejint pasun tinnem khellant apli kopxi dakhoili
ani fank zoddit ravli. Ti Bharatachea Hoki pongddak khell'li ani
xekim 1975 vorsa tika Goem serkarachem Jivbadada Bakshi Bahaddar
pod favo zalem. Uprant zantteanchea khellamni ti ontor'raxttrik
namna zoddunk pavli.
JAYANTIN KONKNNINK GHATLELEM
SAREM GINEANANK BOREM
Goa
Vidhiapithachem staponn zalelear vis vorsam zavn gelim, punn itleam
vorsam pottim Konknnint azun pasun konnakuch PhD podvi favo zaunk
nasli. Jayanti Naikan hem sogllem bodlun uddoilem.
Amonnem-Kepem ganvantli Jayanti ek boreantli bori Konknni borovpinn.
Xodh lavpachea vavrant tinnem borich namnna zoddlea. Ti mhonnta,
"Eke bailek monachi svotontrai mellona zalear orthik svotontrai
mellon kosloch faido na. Hi svontontrai mellpak tinnem veovosthit
toren xikxit zavnk zai.” Konknnintlean poilich Goa Vidhiapitachi
PhD podvi mellovpacho man Jayantik khoroch favo asa.
Tichea xodhacho vixoi aslo "The image of women in Konkani
folklore: A socio-cultural study" (Konknni lokvedant ostoreancho
vantto: Ek somajik-sonstrutik Xodh), zo tinnem Dr Olivinho Gomes,
Goem Vidhiapitacho adlo Konknni Vibhagacho Mukhel, hachea margdorxonnam
khal toiar kelolo. Aiz pasun tinnem 12 pustokam boroileant ani
Athang pustokak tika Sahitia Akademicho puroskar favo zala.
Lhan kotha borovpan ti ekdomuch huxar. Goenchea lokvedachem tika
khup pixem, ani hem mhonnchem amchea samajik ani sonkskrutik prokaramnim
bailancho kitloso vantto asa ticher Jayanti khup bhor ghalta.
Dhalo, Dinllo, Katyo, Zoti ani her prokarant ostoreamnim aplem
bhorpur daiz dovorlam ani hakach lagon ho lokved ami sambhallun
dovorpachi chodd goroz asa. Jayantichem vornon “Who's Who
Asia-Pacific”, “Biographies International” ani
dusream pustokamni vachunk mellta. Tichi lhan kotha “Bassavo”
British Council Division hannim kherit bailanche website-ik vinchun
kaddlea.
Jayanti atam Adhari Chitnis mhunnon Goa Konknni Akademint kam
korta. Tika hi podvi Goem Vidhiapithache Ottravea Convocation-ant,
Dezembrache 17ver, Xri Montek Singh Ahluvalia hachea hatantlean
Kala Akademichea vosreant bhetttoilet.
Taka xebaski divpak sodhtat tannim 2662422 (ghora kodden) ani
2437385/87 (kocherint) fon korun, toxench gokademi@sancharnet.in
hea email-a vhoir sompork korunvieta.
|
GOENCHEM
STEFFI
BHARAT DES GAZOITA |
Adlo Goencho oznadik goalkeeper Eugenio Cardozo
hachi dhuv, Steffi Cardozo, Candolim ganvchi, gel'lea tin chear
vorsank, Goeank toxench Bharat desak tannim khub nanv mellovn,
sarkhem vhoir tenkxer pavlam. Athletic khellan ani chodd korun
tachea shotput event-an.
16 vorsanche khorem, punn Goeant tannem 12 record moddun aplea
nanvar kantoileat ani veta thuim ani khuim hat laita tem taka
bhangar, rupem vo kanxeachim podokam zatat.
Steffichea iesak lagon, Goenchea Sports Journalist Association-an
taka Goenchem “Best Sportswoman of the year 2004”
mhunn puroskar bhettoila. Tech porim, Kala Mogi, Candolim, Lions
Club, Candolim, Candolim Sports Club, Alto-Betim Jaycees hannim
tacho sotkar korun puroskar bhettoileat.
Zorui tem xikpan ani gavpak chodd huxear, torui tannem chodd lokx
khellant melloilam. Mettrikeche porikxent Candolim ganvant tem
poilem ievn Candolim Panchaiticho puroskar taka mell'la, toxench
tannem kantaram gavun Kala Akademiche puroskarui melloileat, ani
Nach Baba Nach, he aplea bapaiche kesettinui tannem “Fahidu”
mhunn git gailam.
Indieche ostomtek (West Zone) athletic-achea khellant tannem gel'lea
chear vorsank Goeank 14 podokam mellovn dileant ani don nove rikord
toddun aplea nanvar boroilea.
National Championship khellan ak'khea Bharatant spordha zatat
tantun gelea oddez vorsank Goeank 13 raxttrik podokam jikhovn
dileant, segid, ekui pavtt haronastana.
Goenchea athletic khellachea itihasan kednanch oslem ies konnakuch
favo zavnkna. Aiz Bharat desbhor athletic-achea mollar tem chodd
famad.
Tea bhair azun hem bhag khoincheach Goenkarak favo zavnkna tem
bai Steffik favo zalam, tem mhunnllear tannem National Inter-District
Athletic Championship record moddun aplea nanvar kantoun, Goenchea
itihasan apunn khorench ek oznadik nokhetr mhunn nanv melloilam.
Hea tachea vavrak sorvbhonvtim Goenkar tachi bhorpur apurbai ani
thoknnai kortat ani zaite zann mhunnttat, zori ontroraxttrik athelic
khellan nanv Goenkarank mellovnk xeokeotai asa zalear ti bai Steffik.
Hea tachea moladik vavrak lagun taka Bharat sorkaran, Human Resource
Ministrin, New Delhi, taka vhoddant-vhodd manacho puroskar dila
“National Award for Exceptional Achievements in the Country”.
Komich-xem tem 25 pavtti Goenchem protinidhi koxem tem Indie bhair
gelam. Tannem khellun nanv melloilam ani protek ek-eka xarant
tannem podokam jikun Goeank nanv haddlam
Hi tachi ek vaitt sonvoim kai? Ratchench nhoi, tem disachem legit
sopneta ani chodd-so tacho vell heam sopnamni sarta. Ani tim sopnam
mhunnllear Bharat desachem protinidhi zaun Asian Games World Common
Wealth Games khellamni medali melloun Bharatak ani Goeank vhoddlem
nanv haddunk.
Ani toxench eka disa Bharat desacho bavtto gheun Olympic moidanar
ubhem ravunk.
Zaite pavtti amchim sopnam tim sopnanch urtat ani sopnam na tor
munis khuinch pavunk xekona.
Punn sopnel'lea mun'xakuch tank asta sopnam purim korpak Goenchem
ek-ek ghor ani ek-ek Goenkar tachea fattlean asa ani astole.
Him tachim chintnam ani sopnam purnn zavpak. Steffi bai, khorench
Goenkaranchi tum apurbai. Tum unch-unch gelelelm amkam ek-eka
Goenkarak zai.
Prabhuk
Kullagar Puroskar
Moddgonvchem Kullagar Prakaxonn vorsachea vorsa Konknni molleant
boro vavr korpeank aplo puroskar bhettoita. Hea vorsacho Kullagar
Literary Puroskar Dezembracher 18ver, K Gokuldas Prabhu hankam
Ponnjechea Menezes Braganza vosreant ek kherit dobazo ghoddovn
haddun divpan ailo. Hea 50,000 rupianchea puroskara borobor ek
citation ani memento asa, zo Prabhun Konknni bhas, sahitia ani
sonkrutichea vavrantlean melloila.
|