Konknni
cholchitrancho jadukar
FRANK FERNANDES
Goenkaranim songitan khub fank zoddloli asa ani
hea khatir te sonvsarant fankarunk pavleat. Hachem xrei (credit)
Goenche igorzank ani devllank favta, karonn adlea kallar teo kantar
ani songitacheo balvaddeo (nurseries) zavn asleo. Hem purvichem
proxikxonn gantthik bandun ani mon lavn vavr korun sonvsarache
konxe te gattunk pavleant ani Hindi sinema udeog porzollunk tancho
hat bhar asa. Frank Fernand hea oslea veoktintlo ek poilo voilo
protinidhi zavn asa. Tannem nirmonn kelolim Amchem Noxib ani Nirmonn
cholchitram tannim bosoilolea modhur songitak lagun namna zoddunk
pavleant. Cheallis vorsam uprant pasun lokanche vonttar tem songit
ozun khelltta, hi tachi vhoddvik. Konknni cholchitrachea sonvsarant
zaitim filma ievun gelint punn hea donui filmanim ek vegllo zago
rakhun dovorla.
Frankbabacho zolm Kuddchoddem ganvant Maiache 3 tarkher 1919 vorsa
zalo. Bhoktivont Padri Agnelo de Souza hanche koddlean tankam
Frank Fernandes nanvan bautism dilo. Songitachem mullavem xikop
ganvchea mestiri Diogobab Rodrigues hanche koddlean tankam mevlem
zoim to rebek, korno ani trumpet vazounk xiklo. Fuddlem xikop
korpak tannem Mumboi dhanv marli ani Mumboichea Don Bosco xallent
riglo. Mumboichea Greens ani Taj Mahal hottelanim vazoupak survat
keli zoim unch kullieche prekxok (audience) chodd korun Parsi
ani Khoja somazantle American Commercial songit aikunk posond
kortale. Uprant to Mussorie pavlo ani thoim Savoy Hottelant Rudy
Cotton Bandant vazounk laglo. Hanga taka jaz songitkar zavpak
bhag mell'llem. 1946 vorsa to Mumboi portolo. Pandit Jawaharlal
Nehrunche Discovery of India pustokan tanchi mansik vruti (mental
outlook) bodol'li. Jon' Gon' Mon' hea raxttrgitachem vadheovrund
(orchestration) kel'lea bodol te Nehrujincho vhodd upkari.
1948 vorsa Kongres sorkar sot'ter ietoch sorobondi lagu zali ani
nachanche vosre rikame disunk lagle. Hea karonnak lagun Frank
baban Hindi sinema udeogant uddi ghetli. Songitkar Roshan hanche
adari koxe tannim panch vorsam kam pollelem. Raj Kapoor hanchea
Barsat ani R D Burman chea eka filmanchea iesant tancho mottho
hat asa hem te gorvan sangtat. Toxench Mangexkar bhoinninchea
Moratthi filmanim tannem adar dila. Nimnne te Kalayanji-Anandji
songitkar zoddieche poile adari mhonn vavurtale. Tanchem poilem
pagar 250 Rupia aslem ani tem fokot rebek vazoupak.
Ponaxent A Salam, Ravi songitkar hanche borabor te, ek Hindi film
kaddunk chinti. Punn durdoivan survatuch vankddi zali. Guru Dutt,
Meena Kumari vangdda hero zanvk kosoch kobul naslo mhonnttoch
hi ievzonnn fiskottli. Mogach Anvddo filmantlo LM Ratus ek Konknni
film kaddunk sodi ani tea filmant Frankbab songit bosupak sanglem.
Punn duddvanche oddchonnik lagun tem mukar vochunk na. Tache kanniecher
adarit Amchem Noxib toiar korunk tannem hatant ghetlem.
Goenchi soddvon ani Konknnicho bhorpur mog hanche umedin Konknni
filma kaddpak prerna mell'lli oxem to boddaien sangta. Amchem
Noxib toiar korpak 1.25 lakh rupia khorch ailo ani Nirmonn filmank
1.80 lakh rupia khorch ailo. Nirmonn filma khatir Certificate
of Merit favo zalem. Mhoji Ghorkan'n sinemank tannem aplem songit
dilolem asa.
Hindi filmanim nanv zoddpak tannem, Govind Saraiya hanchea tenkean
Priya film kaddunk chintlem zantunt taka 1.5 lakh rupia luskonn
zalem. Uprant anik ek Ahat nanvanchem Hindi film kaddpak tannem
hat ghatlo. Hem film nanvostea Inglix film Wait
Until Dark hacher adarit asa. Hea sinemancho khorch sumar 18 lakh
rupia zalo. Tea filmanchea vitorokak (distributor) ottok kelolean
tem bhair sorunk pavunk na.
Sinema xivai Bekar Patranv nanvancho tiatr tannem boroila ani
tantunt poilech pavtt 10 vantteanchem vadheovrund (orchestra)
aslem. Dr Manohar Sardesai hanchea Fulam Zai, Sobit Amchem Goem
kovitank songit bosoilam zaka lagun HMV komponen taka Bombay Journal
Award favo kela. Novea Konknni film kaddpeank te iesvont zatole
zalear tench film Hindi bhaxent kaddchem oxi tachi budh asa kiteak
Hindi bhaxent film pollovpi khub asat.
Frankbab Parkinsons piddent koxttovta. Tannem halinch 86 vorsanchi
pirai huplea. Taka bori bholaiki ami anvddetanv.
Isidore Dantas
Mumbai
N
Shivdasak Sahitia Akademicho Puroskar
Halinch Sahitio Akademi odeokx Gopichanda Narang
hannem kolloilam te pormonnem Bharoti bhasantlea 22 borovpeam
vangdda Goencho namnecho mottveo kotha borovpi N Shivdasachea
Bhangarsall pustokak Akademicho puroskar favo zala. He puroskar
Fevrerache 21ver Nove Dil'lik vanttpak ietele. Lekhok, activist
ani xikxok N Shivdas mhonntta, Konknni ji ek lhan bhas asa jika
vikasache vatter zaitech tras sonsche poddlet, tichea udexim apnnak
sahit'tik mollar mhotvuch nhoi punn bhovmanui mell'lo.
GABRIELACHO
GOTTO POLLOVNK GORDDI
Natalanchea
disa thavn Morjechea Voilea vaddeant dor sanjek gordi zait asli.
Chovis vorsanchea Gabriel D'Silvan aple hikmotin ek kherituch
toren Natalancho gotto kel'lo. Bizlechi tozvit
ani vell pavtoch murteanchem, eka zagear thavn dusrea zagear cholop,
bore toren attaplelem. Svadik songit, devosponni gaionnam ani
povitr pustokantlea son'vadancher hi sumar 20 minttanchi dakhovnn
tharaileli. Dor sanjer sadde-sat zatoch tin pavtti aplea umedvont
sangateanchea adharan hi dakhovnn suru kortalo. Dor pavttik tachea
lahn mattvant bhorpur lok astalo tache hikmotik ani minut ghevn
kelelea kamachi toknnai kortalo.
|
Daduchea
fottvantlo sondex amkam xiddkaita
Kovi ani somajik vavurpi Dadu Mandrekar hannem
halinch apnnem kaddleleam sobit fottvanchem Institute Menezes
Braganza vosreant kelem. Namnecho film nirmato Gulzar hanchea
hatantlean hem “Beyond Pleasure and Pain” (Sontos
ani Dukha Pelean) hem prodorxon ugtem zalem.
Daduchea kemran sodun kaddleleam sobit dekhaveam modem mon'xachem
rup khoinch dislem nam. Vochot thoim nisorgachi sobitai udok,
zhaddam, fulam, follam, dudhsagor, adi. Sogllem ganvgirea vattharantlem,
jem choddxem xarantlea lokak zollkonna. Suria udeta to ostomtosor
Daducho kemra chitram dakhoit asa, ani tantlean ek ekdom' gorjecho
sondex to Goenchea somazak dita. Jitlem nisorgacher mun'xachem
akromonn vaddtta, titlem odik amche fuddle pillgek durdoivachem
herdderponn favo zatlem. Vikas zanvcho, punn nisorgak kosloch
mar lagonastana, hi Daduchi xiddkavnni Goenkarank.
SANJAY
SHETYE ‘Hollywood-ak’ veta
Oxem
mhonntat ki mun'xacho khoim kednach odmas korcho nhoi, karann
khoincho monis khoim pavot tem konnacheanuch sangonk zaina. Oslench
kitem Vaskuchea Bab Sanjay Shetye hanche sovem ghoddlem. Bab Sanjay
Shetyek hanv sabar vorsank vollkhotam. Ek hanstea sobhavacho ani
lhanvik utrancho moipaxi ani mogall tornatto to. Tache sovem koslench
vhoddponn na. Vevsaient to ek dhondekar. Tachi 'Vinsan Travels'
mhonn Vasku xarant ek 'travel agency' cholta, te xivai 'Annantashram
City Shack' hi ek ruchik jevnnache jinnos mellpi khannavoll asa.
Halinch kaim vorsam fattim tannim ek 'Vinsan Graphics' mhonn ek
video filmam ani advertisements filmam toear korpachi ek lhan
komponi suru kelea. Goeant prosud zal'leo sabar Konkani filmancheo
video kesseti tannem toear keleat.
Gelea mhoineant Bab Sanjay Shetye ek niz Goenkar, ontor'raxtrik
mollar khubuch porzoll'lo ani apleak ani aplea Goem rajeak nanv
zoddunk pavlo. Inglez filmacho nirmotok ani digdorspi Paul Davids
hanchea boreaponnan Bab Shetyek 'King Kong' Inglez filmacho 'premier
show' pollovnk Dezembrache 5ver 2005, New York xarant ek khas
soiro mhunn hajir zaunk amontronn mell’lem. Hem amontronn
svikarun Bab Shetye Goeam thavn vimanan uddan korun New York xarant
pavlo ani thoim pavun tannem 'Hollywood' hacho khorelo chomotkar
aple dolle bhor onbhovlo. Oslem khaxelem bhag bhov thoddeank favo
zata. Ani amcho Goenkar bhav Bab Sanjay Shetye tea disak ekuch
Bharoti zaun gelo, zo hem kherit bhag, ek khas pavnno natean tea
vellar ek sopon zal'le porim onbhovtalo.
New York xarant hea premier show-ak hajir astana tanchi lagxilean
vollokh her sabar Hollywood Inglez filmanche vhodd digdorspi ani
nirmotok, zoxe porim George Lucas, (Star Wars Digdoprspi) Digdorspi
Steven Spielberg, Uma Thurman (Kill Bill) Naomi Wats King Kong
filmachi notti, King Kong filmacho ani Harry Potter he sankhllicho
digdorspi Peter Jackson hanche kodden zali. Thoim astana tannem
Hollywood Universal studiok apli bhett keli ani tanche up-odheokx
Hollace Davids hanchea vangdda bhett ghetli. (Daniel
de Souza)
Delina
Siena Figueiredo
Mhapxenchea S.F. Xavier Higher Secondary School-ant
xikpi Aldonchem Delina Siena aplea ganvant nhoich somajik toxem
sabar mollamni apli bhor ghalpi, tea xivai tem ek boreantlem 'Keyboard'
vazoupi. Aplea xiramni songit misoll zalelem rogot gollta mhunn
Delinan halinch sogleank dakholl kelem.
Ponnjeche Trinity College of Music of London-achea asrea khala
zavpi Electronic Keyboard Grade 5 porikxent tannem hunhunit ies
melloilem. Delina Sienan aplea xikxonnan sodanch huxarki dakhoilea.
2004-05 hea xikxonnik vorsa S.S.C. porikxent unch gunn gheun tem
pas zatoch, tem boreantlem toxem 'all-rounder' xikpinn mhunnon,
Aldonche 'St. Thomas' Girls' School,' xallent tacho bhovman kel'lo
ani 5,000 rupianchem bokxis dil'lem. 'Santa Rita Opportunity Foundation,
Carona, Aldona,' hannim to dobazo ghoddun haddlolo. Delina Aldonchea
Carlos Figueiredo ani Santa Cruz Dhanddo vadeantlea Sita Sara
D'Souza hanchi dhuv.
|