ARSO- RUPNNEM

BHANGARSALL-EN KHUB POL ASA
2005 vorsacho Sahitya Akademicho Konknni puroskar N. Shivdas hachea Bhangarsall hea pustokak favo zala mhonn koll'lea uprant kaim Konknni borovpeam modem umedichem lhar ailem. Punn khoreanich ho puroskar N. Shivdasak divpacho nirnnoi ghevun her Konknni borovpeancher neai nit keli vhoi? Bhangorsallek polleun Akademiche zallvonndar dipkavle kai vo Bhangorsall pois ravun bhangra bhaxen chokchokli mhonn tankam tem bhangor koxem dislem kai? Hantun kitem tori dubavachem pol asa ani hem vhoddlem karosthan mhonn atam kollun ailam. Puroskar diunche karia pod'dhotint lagu zavpeamni aplea faideak poddta toslo khell kela. Devnagori lipientlea Konknniche udorgotik hatbhar laitoleam modem kaim khotte hikmotiche fottovpi ani nagovpi asat. Sorkarache poixe, puroskar, manache zage koxe apnnavnche hi kola te bhes bore xikleat. Oslea fottovpeank ani nagovpeank somazant chintpi, borovpi, kovi ani kolakar mhonn ubarun dovorleat.
Sahitya Akademint dor eke bhaxe khatir ek bud divpi somiti asa. Puroskara khatir pustok vinchun kaddunk kaim nem' asat. Puroskara khatir pustok vinchun kaddche prokrient (process), hi bud divpi somiti asa. Puroskara khatir pustok vinchun kaddapak hi somiti puraien vavurta. N. Shivdas he somitecho ek vangddi ani takach ho puroskar favo zala! Sahity Akademin aplo puroskar bud divpi somitechea vangddeank diuncho, hem ekdom' niti bhailem ani chukichem dhoronn. Konknni borovpi ani Akademi hatant hat dhorun ogi ravlear dusre pavt somitentlo eklo vangddi ek pustok boroitolo, ani don vorsamni taka ho puroskar diunche her vangddi fuddakar ghetole. Hi protha oxich chalu urli zalear fuddarak Akademicho puroskar mhollear vanttun khavpachi gozal koxi zavun poddtoli.
Dekun Akademin N. Shivadasak diunk tthoroil'lo puroskar veginch pattim gheuncho ani he fuddem bud divpi somitechea vangddeank puroskar diunk zaina ho nem' korcho oxem Thomas Stephens Konknni Kendran Sahitya Akademichea zallvonndarank potr boroun
magnni kelea.

SUST PULISANK CHOR SAMPDDONANT!
Soglleam igorzam ani kitleanch kopelamni festam-porbanchim misam-novenam cholta astanam poriant gelea sumanant chorio komi zavnk nant. Gelea chear mhoineam modhem dha tori igorz-kopelamni chorio zavn sumar 16 lak rupianchem tori luskonn zalam. Bhag Josechem kopel Mhapxenchea Onsabhattant, Santan'nichem kopel Verla Kannkeam ani heram zagear heo gostti ghoddleat. Mhapxenchem kopel zalear pulis thanneank tenkonuch asa punn jitle chor chotur zaleat title pulis sust zaleat dista. Hea karannank lagon Goenchea Bispan igorjechea fuddareanchi ek zomat halinch ghetleli. Bhara igorzo ani kopelam Fevrer tem Dezembr 2005 foddun, chorio zaleat mhunnon he zomatint kollon ailem. Pilerneche Sant Ana kopelant sov futtanchi imaz ani dusreo lhan imaji chorun vheleat, torui punn tanchi soglleanchi kimot pulisamni fokot 10,000 rupia mhunnon nond keleat. FIR boroitanam pulisamni hem kopel ek 'bhagivont muviechem' (St Ant), oxem dakhoilam.