Kyoko
Matsukawa Baiek Mellum-ia |
Matsukawa-chi
bhett ghetli ani tiche mukhar amche vichar Inglezintlean
manddle, tedna amchea vicharank tinnem Konknnintlean zabab dil'lo
aikon ami ojeapleanv. Kyoko Japanache Nara Universityn Sociology
vixoi xikoita. Ticheach tonddantlean bhair sorlelem Konknnint
ulovp vachat.
“Hanv Goeant ailem 2000 PhD khatir research korpak. Goeant
Kristanvuch asa, oxem mhaka poilem distalem Punn tea disamni bhaxechi
bhasabhas zatali. Moratthi rajbhas korpak eke vatten lok axil'le.
Punn Panjim Branch of Bombay High Court ant sanglem ki Konknni
Goeanchi ekuch rajbhas asa. Tedna mhojea monant ailem Goem ani
Goenchea somazant kitem zata ani hangasorle sonvskrutaiecher research
korunk. Goenchi rajbhas ani sonvskrutaiecher research korun mhaka
kitem tori mahiti melltoli, oxem mhaka dislem. He khatir mhaka
Konknni xikchi poddli. Mhozo guide Alitto Sequeiran mhaka sanglem,
Konknni bhas xikpacheo don lipi asat - romi ani devanagri”.
Haka lagon Kyoko Porvore, Thomas Stephens Konkani Kendrant gelem,
ani thoim taka thoddi bhov mahiti mell'li. Thoim taka devnagri
lipient Konknni xikpachem ek pustok mell'lem.
“Hanv Japanak astana matxi Hindi xiklelem ani haka lagon
hanv matxi devnagri borovnk zanno aslem. Mhaka devanagri lipient
Konknni vachunk ieta. Tea pustokant mhaka grammar ani dusrem mevlem,”
Kyoko mhunnta.
Aplech ostongim Konknni xikunk proitn kelea uprant, tem Goa Universitintlea
Professor Prakash Pariekarak bhettlem.
“Hanv Konknni borovnk xikunk sodtam mhunnon hanvem taka
sanglem. Ani tache lagim hanv thoddem bhov borovpak xiklem. Tannem
mhaka sanglem, kitem mhaka zalem, khuim gelem, hanv konnank mell'lem,
hem sogllem borovnk. Ani soglleam koddem ulovn hanv Konkani xiklem.
“Bhas xiktoch mhaka borem dislem. Punn Konkani Goenchi rajbhas
zali xikpak moskil asa. Devanagri ani romi lipio asat. Mhaka donui
zai dista. Thoddeank devanagri lipi zai ani dusreank romi lipi
zai. Punn hem problem soddovnk time lagta.”
Japanant Inglez bhas first foreign language. Hindi ani Konknni
xikun Bharatant kitem politics, sonvskrutai, dhorm ani her vixoi-tachi
mahiti ghenvk zata. Tachea desantlo chodd-so lok Bharotant kitem
asa tem nokllo. Hangasorli mahiti vhorun thuinchea vidhiartiank
divn tankam interested korunk zata.
“Hanv atam Japanak vetam, punn fuddlea vorsan porot ietolem,”
oxem tannem amkam gelea vorsachea xevottak bhettlelem tedna sanglolem.
Thomas Stephens Konknni Kendrantlea Fr Matthew Almeida ani Prakash
Pariekara koddlean hanv Konkani xiklem..
Hi lhanxi bhett somptoch hanvem taka “Thank you”
mhunnlem tedna tannem mhaka hanstea tonddan “Dev borem Korum!”
mhunn zabab dilo.
|
SIOLECHO
ZAGOR
HINDU-KATOLKANCHO EKCHAR |
Siole
ganvcho vatthar,thuincho lok ani tanchi porampora vegllich. Vhoddlo
ganv, tin firgozo, tin komnidadi, dongracheo dego ani nodiche kantt,
lamb-rund xetam… nisorgan aple kherit sobitaien Siolecho ganv
nettoila. Thoinchea sonkrutik ani somajik ritim-rivazamni kheritponnui
zollkota, ani hacho poddbimb Guddeant zo poramporik zagor zata tantunt
thavo zata. Bhag Antoniche igorjent Guia Saibinnichi porob vhodda
dobajeant Siolkar monoitat. Igorjechea moidonar futtbol khell ani
uprant vosreant tiatr nam zalear porob zali oxem lokak disonam.
Heram ganvchim festam tiatr-dansa uprant tech sanje somptat, punn
Siolecho famad zagor dusre sanje zalea bogor sombaromb somponam.
Hea vorsa Janerache poiler Saibinnichem fest zalem ani dusrea disa
Guddeantlo zagor. Zagoriachem lhan devull asa thoim pavosor doxim
vanttantleam rosteanche degek feri bhorleli asta. Ozaramni lok thoim
ieta. Hindu zagoriak tel ghalunk ani tachem dorxonn ghevnk zalear,
dusro zagor pollovnk. Eke vattentlean Hindunchi sunvari dhor-taso-ghumttam-kansallim,
uzvaddeo ghevn nachot ietat, tor dusre vatten ghumttam-madlleanchea
talar Kristavanchi ieta. Te devlache machier melltat ani bhorbhoria
nach soglle dadhle ani bhurge umedin nachtat, tor bailo ani cheddvam
Mondoppant boson polloitat. Bhonvor ani her nachui thuim ghumttanchea
talar zatat, zantun Hindu toxe Kristanv bhag ghetat. Modian ratri
bhair hem somplea uprant tiatr suru zata. Lokachi khett asta. Khajem-kaddio-bodddio
ani heram vostunchea dukorna bhair thuim anink ek kherit prokar
nettan cholta to ghoddghoddo khellpacho. Khub dadhle ani bhurge
ghoddghoddea bhonvtinch chodd-so vell ghusponn urlele distat. Punn
ghoddghoddo kuxin dovorlo zalear, Siolechea zagrachem kheritponn
don somazancho songom' asta tacher ataplelem asa. Vochot thoim kizilam
aiz-kal vostat thuim zagra osle somaromb Goenkaram modhlo ekchar
ani bhavponn azunui tigon asa, tachi soglleank khatri ditat.
|
| GOA
SUHAROPAN SOMAZ ZEVEK PUROSKAR DILET
Janerache 3rer Ponnjechea Caritas Complexachea vosreant ek kherituch
mellavo bhorlolo. Thoim Goa Sudharop Community Development Inc,
Amerikent ubzol'le Goem ani Goenkaranchem boreponn dekhpi on-sorkari
sonsthen, aple vorsavolliche puroskar vanttlet. Percival Noronha
hea sunvalleacho mukhel soiro aslo, toxech Amerikak thavn ailele
tanche sonstheche mukhel vangddi George Pinto ani Marlon Menezes
aslet. George Pinton survatek ievkarachem ulovp kelem ani Ibonio
D'Souza hannem soglleanche upkar attoilet. Ek kherit kormonuki kariavoll
opong (differently-abled) bhurgeamni ghoddovn haddleli, toxench
Association of Friends of Astronomy vangddeamni ek slide-show presentation
dakhoilem. Goa Sudharop sonsthecho gelea vorsak “Bhurgeanchem
Voros” vixoi aslo. Hem monant dhorun zannim opong bhurgeam
khatir mhotvachem kam' kelelem, tankam aple puroskar dilet, ason
tanche modhem bhurgim, xikovpi ani on-sorkari sonsthanche vavurpi.
Zannim opong bhurgeancho sambhall ani tankam somazant aplea hok'kacho
favo to zago divnk thar nastanam kam' kelam, tancho aspav puroskar
melloovpeam modhem aslo.
|
|