SONSKRUTIK XAKUTI
Kyoko Matsukawa Baiek Mellum-ia

Kyoko MatsukawaMatsukawa-chi bhett ghetli ani tiche mukhar amche vichar Inglezintlean manddle, tedna amchea vicharank tinnem Konknnintlean zabab dil'lo aikon ami ojeapleanv. Kyoko Japanache Nara Universityn Sociology vixoi xikoita. Ticheach tonddantlean bhair sorlelem Konknnint ulovp vachat.
“Hanv Goeant ailem 2000 PhD khatir research korpak. Goeant Kristanvuch asa, oxem mhaka poilem distalem Punn tea disamni bhaxechi bhasabhas zatali. Moratthi rajbhas korpak eke vatten lok axil'le. Punn Panjim Branch of Bombay High Court ant sanglem ki Konknni Goeanchi ekuch rajbhas asa. Tedna mhojea monant ailem Goem ani Goenchea somazant kitem zata ani hangasorle sonvskrutaiecher research korunk. Goenchi rajbhas ani sonvskrutaiecher research korun mhaka kitem tori mahiti melltoli, oxem mhaka dislem. He khatir mhaka Konknni xikchi poddli. Mhozo guide Alitto Sequeiran mhaka sanglem, Konknni bhas xikpacheo don lipi asat - romi ani devanagri”.
Haka lagon Kyoko Porvore, Thomas Stephens Konkani Kendrant gelem, ani thoim taka thoddi bhov mahiti mell'li. Thoim taka devnagri lipient Konknni xikpachem ek pustok mell'lem.
“Hanv Japanak astana matxi Hindi xiklelem ani haka lagon hanv matxi devnagri borovnk zanno aslem. Mhaka devanagri lipient Konknni vachunk ieta. Tea pustokant mhaka grammar ani dusrem mevlem,” Kyoko mhunnta.
Aplech ostongim Konknni xikunk proitn kelea uprant, tem Goa Universitintlea Professor Prakash Pariekarak bhettlem.
“Hanv Konknni borovnk xikunk sodtam mhunnon hanvem taka sanglem. Ani tache lagim hanv thoddem bhov borovpak xiklem. Tannem mhaka sanglem, kitem mhaka zalem, khuim gelem, hanv konnank mell'lem, hem sogllem borovnk. Ani soglleam koddem ulovn hanv Konkani xiklem.
“Bhas xiktoch mhaka borem dislem. Punn Konkani Goenchi rajbhas zali xikpak moskil asa. Devanagri ani romi lipio asat. Mhaka donui zai dista. Thoddeank devanagri lipi zai ani dusreank romi lipi zai. Punn hem problem soddovnk time lagta.”
Japanant Inglez bhas first foreign language. Hindi ani Konknni xikun Bharatant kitem politics, sonvskrutai, dhorm ani her vixoi-tachi mahiti ghenvk zata. Tachea desantlo chodd-so lok Bharotant kitem asa tem nokllo. Hangasorli mahiti vhorun thuinchea vidhiartiank divn tankam interested korunk zata.
“Hanv atam Japanak vetam, punn fuddlea vorsan porot ietolem,” oxem tannem amkam gelea vorsachea xevottak bhettlelem tedna sanglolem.
Thomas Stephens Konknni Kendrantlea Fr Matthew Almeida ani Prakash Pariekara koddlean hanv Konkani xiklem..
Hi lhanxi bhett somptoch hanvem taka “Thank you” mhunnlem tedna tannem mhaka hanstea tonddan “Dev borem Korum!” mhunn zabab dilo.

SIOLECHO ZAGOR
HINDU-KATOLKANCHO EKCHAR

Siole ganvcho vatthar,thuincho lok ani tanchi porampora vegllich. Vhoddlo ganv, tin firgozo, tin komnidadi, dongracheo dego ani nodiche kantt, lamb-rund xetam… nisorgan aple kherit sobitaien Siolecho ganv nettoila. Thoinchea sonkrutik ani somajik ritim-rivazamni kheritponnui zollkota, ani hacho poddbimb Guddeant zo poramporik zagor zata tantunt thavo zata. Bhag Antoniche igorjent Guia Saibinnichi porob vhodda dobajeant Siolkar monoitat. Igorjechea moidonar futtbol khell ani uprant vosreant tiatr nam zalear porob zali oxem lokak disonam. Heram ganvchim festam tiatr-dansa uprant tech sanje somptat, punn Siolecho famad zagor dusre sanje zalea bogor sombaromb somponam. Hea vorsa Janerache poiler Saibinnichem fest zalem ani dusrea disa Guddeantlo zagor. Zagoriachem lhan devull asa thoim pavosor doxim vanttantleam rosteanche degek feri bhorleli asta. Ozaramni lok thoim ieta. Hindu zagoriak tel ghalunk ani tachem dorxonn ghevnk zalear, dusro zagor pollovnk. Eke vattentlean Hindunchi sunvari dhor-taso-ghumttam-kansallim, uzvaddeo ghevn nachot ietat, tor dusre vatten ghumttam-madlleanchea talar Kristavanchi ieta. Te devlache machier melltat ani bhorbhoria nach soglle dadhle ani bhurge umedin nachtat, tor bailo ani cheddvam Mondoppant boson polloitat. Bhonvor ani her nachui thuim ghumttanchea talar zatat, zantun Hindu toxe Kristanv bhag ghetat. Modian ratri bhair hem somplea uprant tiatr suru zata. Lokachi khett asta. Khajem-kaddio-bodddio ani heram vostunchea dukorna bhair thuim anink ek kherit prokar nettan cholta to ghoddghoddo khellpacho. Khub dadhle ani bhurge ghoddghoddea bhonvtinch chodd-so vell ghusponn urlele distat. Punn ghoddghoddo kuxin dovorlo zalear, Siolechea zagrachem kheritponn don somazancho songom' asta tacher ataplelem asa. Vochot thoim kizilam aiz-kal vostat thuim zagra osle somaromb Goenkaram modhlo ekchar ani bhavponn azunui tigon asa, tachi soglleank khatri ditat.

GOA SUHAROPAN SOMAZ ZEVEK PUROSKAR DILET
Janerache 3rer Ponnjechea Caritas Complexachea vosreant ek kherituch mellavo bhorlolo. Thoim Goa Sudharop Community Development Inc, Amerikent ubzol'le Goem ani Goenkaranchem boreponn dekhpi on-sorkari sonsthen, aple vorsavolliche puroskar vanttlet. Percival Noronha hea sunvalleacho mukhel soiro aslo, toxech Amerikak thavn ailele tanche sonstheche mukhel vangddi George Pinto ani Marlon Menezes aslet. George Pinton survatek ievkarachem ulovp kelem ani Ibonio D'Souza hannem soglleanche upkar attoilet. Ek kherit kormonuki kariavoll opong (differently-abled) bhurgeamni ghoddovn haddleli, toxench Association of Friends of Astronomy vangddeamni ek slide-show presentation dakhoilem. Goa Sudharop sonsthecho gelea vorsak “Bhurgeanchem Voros” vixoi aslo. Hem monant dhorun zannim opong bhurgeam khatir mhotvachem kam' kelelem, tankam aple puroskar dilet, ason tanche modhem bhurgim, xikovpi ani on-sorkari sonsthanche vavurpi. Zannim opong bhurgeancho sambhall ani tankam somazant aplea hok'kacho favo to zago divnk thar nastanam kam' kelam, tancho aspav puroskar melloovpeam modhem aslo.