Jess-achem
novem pustok
Jess
Fernandes sundor sobdhancho kolevont xett. Bhangar zoxem minut
ghevn pettun, nokxi ghalun ek xett ekdom nazuk vostu ghoddoita,
toxemch Jess bab korit aila. Konknni kovita, lekh, mandde ani
her koleche prokar rochun tannem vhodd namna zoddlea. Stephens
Konknni Kendr sonsthen taka halinch unch sonkrutik molacho “Jezvit
Anton Pereir Konknni Puroskar 2005” favo kela. Jessachea
vivid torecheam borovpamche volerint “Nirmonn” (ek
kadambori), "Paimvatt" (kovita) ani "Punarjevon"
(mottveo kannio) him pustokam aspavtat. Atam tachem novem kovitechem
pustok “Kirvont” Kepemchea Mannik Prokaxonnant xaplam,
ani Abrilachea mhoineant Kankonnchea Kindlebagentlea eka hottelant
tachi ugttavni zali. Teach suvalleak Kankonnchem Lions Club somajik
sonstha, aplea rupea ustovachea nimtan, Jess Fernandesacho sotkar
keloi.
RICHARDAK
POROT GOEAM HADDLO
Richard D'Souza, IFS, haka ran khateachi besbori mahiti asa dekhun
taka tacho mukhel odhikari nemlolo. Punn rajki karastannam zai
astat tantun tachi Gooem bhair boldi korun ghetleli. Punn atamchea
sorkaran hi chuk sudravn, atam hea onbhovi ani promannik sorkari
odhikareak porot Goeam haddla.
Richardachea hatakhal Goemchea ranamchem surokxonn vevostitponnim
zatelem hacho konnakuch dubhav nam.
KONKNNI
CD
"RANVOTTI KRIM"
Konknni
songit kesettincher bhair soronk laglea uprant soglleant vhodik
'track' ghalun kesettim kaddpeam modhem Peter V Fernandes huxear
aslo mhunttlear zata. Tachea uprant, kitlimch vorsam sorlim, hea
kolakarachim novim kantaram ievnkuch naslim andi aikopeamchi tacher
visor poddot aileli. Punn halimch apli novi kesett' “Ranvotti
Krim” ghevn Peter porot aikopeanchi sevek ubo ravla.
He nove kesetticher sabar kantaram asat ani tim famad artist zoxim
Sucurin, Sabina, Roma, Sucorro de Santa Cruz, William de Curtorim,
Albert Cabral ani khas Peter V Fernandesan gaileant. Vivianache
nirmiti khall, hem album' Whitney Studion-t toiar kelam. Gitam
vegllim ani aikopa sarkhim asat tem zhalemch punn tankam songitui
sabar songitkaramni bosoilam Vijay Narayan, Norman Cardozo, Daybreakers
ani Joaquim D'Souza (Kor Kantar). Dekhun ekech kesetticher songitache
toranchem ek nazuk mixronn koxem ghoddlelem dista.
Peterachea mhonvall avazanuch chodd gitam aikonk melltat, ani
tivuim veg-veglleam vixoiancher - “Ranvotti Krim”,
“Almarintlo Put”, “Mhun'neom”, “Mog,
Fog, Atam Bhog”, Alfred Rose-a voir ghoddlelem “King
of Melody”, “Politics-acho Khell” ani “Korta
Tosso Bhogta”. Anink ek kantar khoremch movjevont “Goenchi
Feni” amkam ekdomuch borem laglem.
United Quality Productions komponen toiar kelelea hea kesettachem
mol fokot Ru.150 ason, tem Konknni gitamchea mogiank avoddtelem
hantun dubhav nam.
Inglez
Poilent pavli
Soglleam serkari ani her prothomik xallamnim 2006-07 xikxonnik
vorsak thavn, poile klasint Inglex xikovpak suru korpacho tharavk
Goem sorkaran ghetla. Goa School Education Advisory Board-an dilelea
sol'leacher sorkaran ho tharav ghetla mhunttat. Punn hem panvol
songlleankuch mandunk nam. Ponnjentlea Bombay High Court-ak borovn
Perneam talukeantlea Avadhoot Kudtarkaran aplo nixedh dakhoila.
Sorkarak hea tharavacher portun vichar korun, to fattim ghevnk
adex dhi mhunnon tannem Neaisobhe lagim magnnem kelam. Bharatachea
Sonvidhana niamam pormonnem bhurgeanchem mullavem xikop tachem
maimbhaxentleanuch zavnk zai, hem Kudtarkaran Unchle Niaisobheche
nodrek haddlam.
IMAZ
CHORPEANK SAMPDDAILE
Pulisamni
Mhapxenchea “Casa Popular”, porneo (antique) vostuncho
dhondo korpachea dukornacher dhadd ghatli. Sumar 30 bhov kimticheo
imaji thuim tankam sampoddleot. Hea imajinchem mol lakamcher bosta.
Ajit Parrikar, zo ho dhondean famad asa takai pulisamni aplea
tabeant kelo. Aple ollkhi-bhaileam munxeamni heo murteo apnank
vikleleot mhunnon Ajit zankta. Pulis mahiti dita tea pormonnem
he murteo choddxeo Bardezantleam kopelam ani igorzantlean choriek
geleleot mhunnon thavem zalam. Vorsamchim-vorsam cholot ailolo
ho ghutt xekim ugtto zait veta title hea prokornant anikui misoll
zalele munis asat tancherui kampro suttla. Anthony ani Suresh
mhunnon dogam zannak Mhapxeant sampddaileat. Tea bhair Mumboint
oslo murteo vikpi dhondekar Dhirendra Jha hakai dubhavan dhorun
haddla. Goeam thavn porneam hostkolechea vostumchi lipchoriam
'nirait' zata ti xekim pulisamche nodrek ievn boreak poddlem.
Uxir zalear kaim nozo, hea fuddem tori igorzam, devllam ani kopelantleo
moladik vostu choriek vochonam zavpak atam tori tannim favo te
upai ghetlea puro.
|
BORO
GONVLLI
Fr.
Eusebio Agnelo Ferrao haka Marsache 17ver March, 2006, 61 vorsanche
piraer, bhirankull mornan giraslo. Tacho zolm Agostache 14, 1944,
Chinchonneam ganvant zalolo. Aplea ganvant mullavelem xikxonn
sompoilea uprant to 1956 vorsa Saliganvche seminarint padri zavnk
gelolo. Thoim thavn to 1962 vorsa Rachol seminarint ghelo ani
thuim apleam bara sangateam borobor padriponnachem xikop sompoitoch,
Abrilache 26ver, 1962 vorsa taka Vaskuche Bhagevont Andreche igorjent
iadnikponnachi makhnni mell'li. Uprant 1971 vorsa to Porne Goemche
Pastoral Institute St Pius X hanga tachi nemnnuk zali. Tachem
kam' aslem Katolk Igorjecho “Ritual” ani kaim biblientlim
pustokam Konknnin onkar korunk.
Tachea uprant, 1975 vorsa, Fr Eusebak Divarche Piedad Saibinnichem
igorjent Pri Vigaracho Adharli nemlo. Thuim thavn Kopelanv koso
to Ossolnentlea Ambelim Kopelant gello, ani uprant Karambolim
1988 vorsa Pri Vigar podar tachi nemnnuk zali. Joint-Secretary
of the Diocesan Commission for Liturgy mhunnonui to 1993 vorsa
vavurtalo. Uprant to Agxeche Bhag Lorensanche igorcho Vigar zalo,
ani tosoch Goa-Velha Deanery-cho Dean. Thuim thavn xekim taka
Makazana igorjecho Vigar kelo. Council of Priests he padrincher
sonsthecher to 1992 ani 1998 aslo. Tachea borovpi jivitant tannem
hispa bhair lekh Konknni potramnim ani masikanim, veg-veglleam
vixoiancher boroileat. Halim to neman “V Ixtt” satolleachear
somajik vixoiancher boroitalo. Goemche Arkidiosezichear “amcho
Sevadhorm” hakai to niamit borovpam pattoitalo.
Fr. Eusebacho sobhav doiall, somjik ani soglleank ekech nodrent
dekhpi aslo. Aplem uske, khonti ani sukhache soieg to koxe firgozkaram
modhem vantunvietat tem bhov borem zanno aslo. Tankam sodanch
dekhivont sol'lo ditalo, ani eka tallean Devak prarthonn korunk
xikoitalo.
Hi bhirankull khobor gomona fuddem Sobhapoti Francisco Sardinha,
zo laguim Kuddtore ravta, Xikxonn Montri Faleiro, Dokxin Goemcho
khasdar Churchill Alemao, Patriarksaib Felipe Neri Ferrao ani
her thuim tabortob ailet. Igorjecho ghantto vazleot ani ganvcho
lok zhoim-mhoim thavn, soglleamch vattamnim igorje ailet.
Dukhabhorit zavn Pariark saiban mhunntlem, “Hea chintunk
naslelea dukhest mornant ek boro gonvlli, zo Makazanachea figorjent
ekdom borem gonvllikponn dakhoitalo to somplo. Bhavarthi koxe
ami hem morn ekdom dukhest ani chintinastana ailelem mhunnon somzotanv
zalear pasun, sogllea bhavartant Devache khoxek raji zavn, ho
Dev munniari sorgimchea sukhak pavtolo.
Fr Eusebachi kudd tachea rumant thavn igorjent vheli tednam, igroz
chikar bhorleli. Eka vatten ghantto voddttaleot, dusrea vatten
lok roddttalo ani tachea othmeank rozar kortalo. Dor ekleachea
mukhamollar dukhachi savlli posorleli distali.
Masache 21ver sokallim tachi kudd GMC hospitolant thavn Makazanache
Bhageveont Francis Xavierache igorjent haddli ani thuim misachi
bhett zali. Uprant taka tachea ghora, Deussua, Chinchonneam vhelo.
Uprant sumar 200 padri, zaiteo madri ani ozaramnim lokan Chinchonneche
igorjen Fr Eusebak nimno adeus kelo. Tanche borobor aslo igorjeche
vhoddil. Patriarksaib Filip Neri Ferrao misak mukhel iadnik aslo.
Fr Eusebak Somia Devan sorgimchem sukh favo korchem.
Fr
Nacimento Mascarenhas
Vasco
Babush,
Ponnje Mahapalikecho “Patxai”
Montri Babush Menserratan vinchun kaddlolo pongodd xekim Ponnjeche
Mahapalikeche poilech vechnukent iesiesvi utorlo. Marsache 12ver
zalele vechnukent soglle mellon tis vangddeam
modhem Babuxeachea ghottantle 19 vangddi jikhun aile, ani Virodhi
fuddari Manohar Parrikar, adlo montri Somnath Zuwarkar ani Up-sobhapoti
Victoria Fernandes hankam har khanvchi poddli. NCP-chim Surendra
ani tachi potinn Ruth Furtado jikhun aileant. Zoitivont ghottan
John Rodriguesak Ponnje Xar Mahapalikeche odeokx mhunno vinchun
kaddlo. Parrikarak Ponnjechea apleach motodar songhan ies mellovnk
nam tantun tachevelo bhovsacho visvas komi zait gela, oxem lok
mhunntat.
|