SORVBHONVTIM

Jess-achem novem pustok
Jess Fernandes sundor sobdhancho kolevont xett. Bhangar zoxem minut ghevn pettun, nokxi ghalun ek xett ekdom nazuk vostu ghoddoita, toxemch Jess bab korit aila. Konknni kovita, lekh, mandde ani her koleche prokar rochun tannem vhodd namna zoddlea. Stephens Konknni Kendr sonsthen taka halinch unch sonkrutik molacho “Jezvit Anton Pereir Konknni Puroskar 2005” favo kela. Jessachea vivid torecheam borovpamche volerint “Nirmonn” (ek kadambori), "Paimvatt" (kovita) ani "Punarjevon" (mottveo kannio) him pustokam aspavtat. Atam tachem novem kovitechem pustok “Kirvont” Kepemchea Mannik Prokaxonnant xaplam, ani Abrilachea mhoineant Kankonnchea Kindlebagentlea eka hottelant tachi ugttavni zali. Teach suvalleak Kankonnchem Lions Club somajik sonstha, aplea rupea ustovachea nimtan, Jess Fernandesacho sotkar keloi.

RICHARDAK POROT GOEAM HADDLO
Richard D'Souza, IFS, haka ran khateachi besbori mahiti asa dekhun taka tacho mukhel odhikari nemlolo. Punn rajki karastannam zai astat tantun tachi Gooem bhair boldi korun ghetleli. Punn atamchea sorkaran hi chuk sudravn, atam hea onbhovi ani promannik sorkari odhikareak porot Goeam haddla.
Richardachea hatakhal Goemchea ranamchem surokxonn vevostitponnim zatelem hacho konnakuch dubhav nam.

KONKNNI CD
"RANVOTTI KRIM"
Konknni songit kesettincher bhair soronk laglea uprant soglleant vhodik 'track' ghalun kesettim kaddpeam modhem Peter V Fernandes huxear aslo mhunttlear zata. Tachea uprant, kitlimch vorsam sorlim, hea kolakarachim novim kantaram ievnkuch naslim andi aikopeamchi tacher visor poddot aileli. Punn halimch apli novi kesett' “Ranvotti Krim” ghevn Peter porot aikopeanchi sevek ubo ravla.
He nove kesetticher sabar kantaram asat ani tim famad artist zoxim Sucurin, Sabina, Roma, Sucorro de Santa Cruz, William de Curtorim, Albert Cabral ani khas Peter V Fernandesan gaileant. Vivianache nirmiti khall, hem album' Whitney Studion-t toiar kelam. Gitam vegllim ani aikopa sarkhim asat tem zhalemch punn tankam songitui sabar songitkaramni bosoilam Vijay Narayan, Norman Cardozo, Daybreakers ani Joaquim D'Souza (Kor Kantar). Dekhun ekech kesetticher songitache toranchem ek nazuk mixronn koxem ghoddlelem dista.
Peterachea mhonvall avazanuch chodd gitam aikonk melltat, ani tivuim veg-veglleam vixoiancher - “Ranvotti Krim”, “Almarintlo Put”, “Mhun'neom”, “Mog, Fog, Atam Bhog”, Alfred Rose-a voir ghoddlelem “King of Melody”, “Politics-acho Khell” ani “Korta Tosso Bhogta”. Anink ek kantar khoremch movjevont “Goenchi Feni” amkam ekdomuch borem laglem.
United Quality Productions komponen toiar kelelea hea kesettachem mol fokot Ru.150 ason, tem Konknni gitamchea mogiank avoddtelem hantun dubhav nam
.

Inglez Poilent pavli
Soglleam serkari ani her prothomik xallamnim 2006-07 xikxonnik vorsak thavn, poile klasint Inglex xikovpak suru korpacho tharavk Goem sorkaran ghetla. Goa School Education Advisory Board-an dilelea sol'leacher sorkaran ho tharav ghetla mhunttat. Punn hem panvol songlleankuch mandunk nam. Ponnjentlea Bombay High Court-ak borovn Perneam talukeantlea Avadhoot Kudtarkaran aplo nixedh dakhoila. Sorkarak hea tharavacher portun vichar korun, to fattim ghevnk adex dhi mhunnon tannem Neaisobhe lagim magnnem kelam. Bharatachea Sonvidhana niamam pormonnem bhurgeanchem mullavem xikop tachem maimbhaxentleanuch zavnk zai, hem Kudtarkaran Unchle Niaisobheche nodrek haddlam.

IMAZ CHORPEANK SAMPDDAILE
Pulisamni Mhapxenchea “Casa Popular”, porneo (antique) vostuncho dhondo korpachea dukornacher dhadd ghatli. Sumar 30 bhov kimticheo imaji thuim tankam sampoddleot. Hea imajinchem mol lakamcher bosta. Ajit Parrikar, zo ho dhondean famad asa takai pulisamni aplea tabeant kelo. Aple ollkhi-bhaileam munxeamni heo murteo apnank vikleleot mhunnon Ajit zankta. Pulis mahiti dita tea pormonnem he murteo choddxeo Bardezantleam kopelam ani igorzantlean choriek geleleot mhunnon thavem zalam. Vorsamchim-vorsam cholot ailolo ho ghutt xekim ugtto zait veta title hea prokornant anikui misoll zalele munis asat tancherui kampro suttla. Anthony ani Suresh mhunnon dogam zannak Mhapxeant sampddaileat. Tea bhair Mumboint oslo murteo vikpi dhondekar Dhirendra Jha hakai dubhavan dhorun haddla. Goeam thavn porneam hostkolechea vostumchi lipchoriam 'nirait' zata ti xekim pulisamche nodrek ievn boreak poddlem. Uxir zalear kaim nozo, hea fuddem tori igorzam, devllam ani kopelantleo moladik vostu choriek vochonam zavpak atam tori tannim favo te upai ghetlea puro.

BORO GONVLLI
Fr. Eusebio Agnelo Ferrao haka Marsache 17ver March, 2006, 61 vorsanche piraer, bhirankull mornan giraslo. Tacho zolm Agostache 14, 1944, Chinchonneam ganvant zalolo. Aplea ganvant mullavelem xikxonn sompoilea uprant to 1956 vorsa Saliganvche seminarint padri zavnk gelolo. Thoim thavn to 1962 vorsa Rachol seminarint ghelo ani thuim apleam bara sangateam borobor padriponnachem xikop sompoitoch, Abrilache 26ver, 1962 vorsa taka Vaskuche Bhagevont Andreche igorjent iadnikponnachi makhnni mell'li. Uprant 1971 vorsa to Porne Goemche Pastoral Institute St Pius X hanga tachi nemnnuk zali. Tachem kam' aslem Katolk Igorjecho “Ritual” ani kaim biblientlim pustokam Konknnin onkar korunk.
Tachea uprant, 1975 vorsa, Fr Eusebak Divarche Piedad Saibinnichem igorjent Pri Vigaracho Adharli nemlo. Thuim thavn Kopelanv koso to Ossolnentlea Ambelim Kopelant gello, ani uprant Karambolim 1988 vorsa Pri Vigar podar tachi nemnnuk zali. Joint-Secretary of the Diocesan Commission for Liturgy mhunnonui to 1993 vorsa vavurtalo. Uprant to Agxeche Bhag Lorensanche igorcho Vigar zalo, ani tosoch Goa-Velha Deanery-cho Dean. Thuim thavn xekim taka Makazana igorjecho Vigar kelo. Council of Priests he padrincher sonsthecher to 1992 ani 1998 aslo. Tachea borovpi jivitant tannem hispa bhair lekh Konknni potramnim ani masikanim, veg-veglleam vixoiancher boroileat. Halim to neman “V Ixtt” satolleachear somajik vixoiancher boroitalo. Goemche Arkidiosezichear “amcho Sevadhorm” hakai to niamit borovpam pattoitalo.
Fr. Eusebacho sobhav doiall, somjik ani soglleank ekech nodrent dekhpi aslo. Aplem uske, khonti ani sukhache soieg to koxe firgozkaram modhem vantunvietat tem bhov borem zanno aslo. Tankam sodanch dekhivont sol'lo ditalo, ani eka tallean Devak prarthonn korunk xikoitalo.
Hi bhirankull khobor gomona fuddem Sobhapoti Francisco Sardinha, zo laguim Kuddtore ravta, Xikxonn Montri Faleiro, Dokxin Goemcho khasdar Churchill Alemao, Patriarksaib Felipe Neri Ferrao ani her thuim tabortob ailet. Igorjecho ghantto vazleot ani ganvcho lok zhoim-mhoim thavn, soglleamch vattamnim igorje ailet.
Dukhabhorit zavn Pariark saiban mhunntlem, “Hea chintunk naslelea dukhest mornant ek boro gonvlli, zo Makazanachea figorjent ekdom borem gonvllikponn dakhoitalo to somplo. Bhavarthi koxe ami hem morn ekdom dukhest ani chintinastana ailelem mhunnon somzotanv zalear pasun, sogllea bhavartant Devache khoxek raji zavn, ho Dev munniari sorgimchea sukhak pavtolo.
Fr Eusebachi kudd tachea rumant thavn igorjent vheli tednam, igroz chikar bhorleli. Eka vatten ghantto voddttaleot, dusrea vatten lok roddttalo ani tachea othmeank rozar kortalo. Dor ekleachea mukhamollar dukhachi savlli posorleli distali.
Masache 21ver sokallim tachi kudd GMC hospitolant thavn Makazanache Bhageveont Francis Xavierache igorjent haddli ani thuim misachi bhett zali. Uprant taka tachea ghora, Deussua, Chinchonneam vhelo. Uprant sumar 200 padri, zaiteo madri ani ozaramnim lokan Chinchonneche igorjen Fr Eusebak nimno adeus kelo. Tanche borobor aslo igorjeche vhoddil. Patriarksaib Filip Neri Ferrao misak mukhel iadnik aslo.
Fr Eusebak Somia Devan sorgimchem sukh favo korchem.

Fr Nacimento Mascarenhas
Vasco

Babush, Ponnje Mahapalikecho “Patxai”
Montri Babush Menserratan vinchun kaddlolo pongodd xekim Ponnjeche Mahapalikeche poilech vechnukent iesiesvi utorlo. Marsache 12ver zalele vechnukent soglle mellon tis vangddeam modhem Babuxeachea ghottantle 19 vangddi jikhun aile, ani Virodhi fuddari Manohar Parrikar, adlo montri Somnath Zuwarkar ani Up-sobhapoti Victoria Fernandes hankam har khanvchi poddli. NCP-chim Surendra ani tachi potinn Ruth Furtado jikhun aileant. Zoitivont ghottan John Rodriguesak Ponnje Xar Mahapalikeche odeokx mhunno vinchun kaddlo. Parrikarak Ponnjechea apleach motodar songhan ies mellovnk nam tantun tachevelo bhovsacho visvas komi zait gela, oxem lok mhunntat.