POILEM PAN
Index
Poilem Pan
Ogrlek
Amchem Daiz
Amchi Bhas
Amcho Lok
Amcho Noman
Amcho Somaz
Nimannem Utor

Domnic Fernandes
Goa World Day
Konknni Uloi

Rene Barretton “Goa World Day” suru kelo ani ho dis Konknni maimbhaxechea ugddasak aiz veg-vegllea desamni Goemkar pauleat thuim palltat. Goemche ani Konknnichei mogi choddxe hea suvalleak ekttoutat astele, oso amcho somoz asa. Thoddeanch, and chodd korun nove pillgek, amchi maimbhas titli somzonam. Tannim Goemkarponn sambhallunk thoddim tori Konknni utram xikchim, oxem amkam distat.
Amcho gaumbhav Domnic Fernandes Dahran (Gulf) thaun amche maimbhaxe ani Goeam vixim boroit asta. Konknni somzona tankam tannem thoddi sodamchim vakeam (sentences) ani tancho orth (meaning) ghalun ek lekh boroilolo tantuntlem thoddem bhou kaddun ami amcheam vachpeank hanga ditanv. Tacho zaiteam zannank faido zatolo, oxem amkam dista, chodd korun videxan rauteleam amchea bhavam-bhoinnank, chodd korun World Goa Day pallunk sogllim ekttaim zatat tedna.
The announcer/Emcee introduces himself and wishes the crowd thus:
"Somestank mae-mogacho ievkar " (Welcome everybody).
Vo
"Somestank Dev bori sanz dium" (Good evening everybody).
At the end of the program, he/she winds up the function by wishing the folks:
"Dev boro dis dium"
(Good morning), if the function ends in the morning
Vo
"Dev bori rat dium"
(Good night), if the function ends at night.
Last but not the least; they should not forget to thank the participants in Konkani by saying "Dev borem korum!"
The attendees may also use the following simple phrases to enquire about each other at a function:
Tum kosso asa [Masculine]/Tum koxem asa? [Feminine] (How are you?)
Hanv boro asa/Hanv borem asa.
(I am fine.)
Tum Goyeam kednam gelolo/Tum Goyeam kednam gelelem?
(When did you last visit Goa?)
Hanv Goyeam porum gelolom/Hanv Goyeam porum gelelem.
(I had been to Goa last year.)
Tuzo ghorkar koso asa/Tuji ghorkarn koxi asa?
(How is your husband/wife?)
Mozo ghorkar boro asa/Moji ghorkarn bori asa.
(My husband/wife is fine).
Tumchim bhurgim koxim asat?
(How are your children?)
Amchim bhurgim borim asat.
(Our children are fine).
Aichi manddavoll ani jevonn tumkam koxem laglem? (How did you like today's arrangement and food?)
Aichi manddavoll ani jevonn amkam ekdom borem laglem.
(We liked today's arrangement and food very much.)
Borem tor, fuddlea vorsa mellche!
(OK then, see you next year!)
Let us keep in mind that our language is the key to our identity and distinctiveness that identifies us as "Goenkars" (Goans) anywhere in the world!
Have a wonderful World Goa Day 2006!

Domnic Fernandes
Anjuna/Dhahran, KSA

Zito Almeidak Fr Freddy Potrakar Puroskar
Hea vorsacho Fr Freddy J da Costa Potrakar Puroskar Asolnechea bab Zito Almeidak favo zalo. Ho onbhovik Konknni boroupi kitlinch vorsam thaun Goenchea soglleam mukhel potrank ani nemalleank boroit aila. Ponnjentlea TB Cunha vosreant Julaiche 20ver aiojit kelelea dobajeant Pri Manuel Gomes hannem Zito babak to puroskar bhettoilo. “Soroll ani sompi Konknni Zito Almeidachea penantlean sodanch vhanvot ailea. Taka ho puroskar bhettoitana amche maimbhaxek ami man ditanv,” oxem Pri Gomesan mhunnllem ani tachi tust keli.
“Devan poili bhas rochli, punn lipi nhoi,” oxem Konknni boroupi Ramkrishna Zuwarkar hannem mhunnllem. Malgoddeam Romi boroupeanche porampori pormonnem, Zito bab aplem boroup “misanv” mhunn somzota, ani duddvamche axen apnnem kednanch boroup korunk na mhunnonui tannem amkam sanglam.” “Ho puroskar favo kela mhunn kolltoch, mhaka ekdom obhiman bhoglo. Mhojea kamank ho ek molladik inam mhunnon hanv somzotam,” Zito baban mhunnllem.

Xebas Bannavlekaramno
Saxttintlo Bannavle oso ek ganv, zoim thaun Goenkaranchea jivitak goroz asleleo bhorpur vostu toiar zaun ietat. Nustem nastana Geonkaranchem tor zaich nam. Bannavleche kharvi bhav boroch thokos gheun nhustem dhortat ani bazarant pavoun Goenkaranchea jevnnachi ruch vaddoitat.Thoinche thovoi bhav jinnos torencheo nokxecheo moderacheo vostu korun Goenkaranchim ghoram sobounk adhar kortat.
Xevttim tiatr, je Goenkaranchea chodda mogachem ekuch kormonnuk sadon asa, tem choddant-chodd heach ganvantlean ieun Goem bhor lokak pavta. Ani heach molar porzollpi bhav-bhoinni atam rajkornnantui bhitor sorun apleak aplea ganvcho kitlo mog asa tem sonvsarak dakhoitat.
Hea molar poiloch proves kelo to, eka kallar palka vhoili sundori mhunn pacharlelea Guilhermina Leitao (mottvea nanvan Meena) hinnem. Meenan kitlinch vorsam Ganvche Panchaiatichi Sarpanch mhunnon zago choloilo. Atam 'Deputy Sarpanch' mhunnon anik eka nanvloukik tiatr/digdorspean aplea ganvche panchaitint proves kela. Ani to mhunnllear, 'King of Double Century' mhunnon nanvlouki zoddlolo Menin de Bandar. Tosoch tiatrancho nirmottok koso bhar ghevpi Ajay Karekar hacho-I Panch-vangddi mhunnon Bannavleche Panchaiatint aspav asa.

Salvador FernandesDevonagorivaleanchim Rupnnim Nikllotat!
-Jose Salvador Fernandes

Eknnis vorsam fattim, Konknni Goenchi Rajbhas mhunn jahir keli. Tednachean, Goeantlo bhaxecho vad sasnnak somplo, punn lipivad matr jivoch urlo. Ho lipivad jivo uronk taka ek borem (vo vaitt?) karann asa. “Konknni mhonnche Devonagori lipientlean boroileli Konknni”, oxem Konknnichea Rajbhas Kaideant khottea monan ghalun, Romi lipiecho mud'dom dusvas kelolo asa. Tednachean, Romi lipientlean Konknnichi seva kortoleank konnxak marlole asat. tancher durlokx kelolem asa. Dekhunuch aiz, Romi lipientlean Konknniche udorgotik hatbhar lavpak sorkara thaim duddvanche vo ier koslech mozotichi magnni kortat, tedna sorkar mhonnta 'Rajbhas Kaideant, “Konknni mhonnche Devonagori lipientlean boroileli Konknni” asa'. Zalear, tumi khuinchea kaidean Konknni khatir mozot magtat, oxem sorkar vicharta. Hi zap aikotoch, Devonagori lipien vochot te vatten Romi lipientlean Konknnichi seva kortoleancher onitichem khoddop ghalun tancho avaz tea khoddpa ponda ondun dovorla mhonnpachem spoxtt kollun ieta. Atam hem Devonagoriche onitichem khoddop, sasnnak apleavelem kaddun uddounk, Romi lipintlim bhav-bhoinnam sangatan fuddem sorleant. Hem polleun, Devonagorivaleank bhirantichea ghamacheo panvlleo suttpak lagleat. Fattlim 19 vorsam Romi lipiek add nodor korun, tika kosloch soeg-sondi dinastana tika sasnnak sompoupachi bhitorli ievzonn aslole he Devonagorivale te bhirantin aiz veglli bhas ulounk lagleat “Rajbhas Kaideant ghalinastana Romi lipiek soglleo sovloteo mellunk zai”. Dusrea utramni, he lok Romi lipiek jem kaidean kitem favta tem diunk rajinant, tea poros bhik ghalunk aite asat. Punn, itlo kall Devonagoriche onitiche bolli zaun jietele atam vochun, dudachi tan takacher bagounk matui rajinant. Te kaideak dhorun aplo hok'k magtat. Rajbhas Kaideant Romikui zago magtat. Ani hech magnnechi tankam bhirant dista. Kiteak bhirant dista?
Faleam Romi lipiek Rajbhas Kaideant zago ditoch, poile-voile suvater, kaideak dhorun Romi lipiecho-i vapor xikxonnant zatoloch. Sogllea vattamni Moratthik Rajbhaxecheo sovloteo ani dorzo asunui tika Goenchi Rajbhas mhunn ugteponnim pacharunk nam, torui xikxonnant ticho vapor zata. Mhonnche, xikxonnant Konknniche Devonagoricho, Moratthicho vapor zata zalear, Romicho-i zauncho poddlo nam? Ani xikxonnant Romicho vapor zalear, aiz jea amchea avoi-bapaianchea ani bhurgeanchea mathear Devonagori thaplea, tim matui fattim-fuddem pollenastana Romi lipientlean xikxonn korunk fuddem sortelim. Devonagorik fatt vollun. Tedna Devnagorik vaitt dis ietele. Devnagoricher som'pachea vollvolleancho prosong ietolo. Oi! Hachi Devonagorivaleank bhirant dista.
Dusrem, Romi lipientlean Konknnichi seva, udorgot zaleli hea aplench tambddem mhonntolea Devonagorivaleank naka. “Romi mure? Ti porkeanchi lipi mure! Tika dorzo asa?” Porkeamni haddlelim nhespam aplea angar choddoilele he Devonagorivale, Konknniche Devonagori lipientlean uzvadd ievpi sahiteak khoroch dorzo aslolea vori oxem uloitat. Dorjeache nodrentlean toxem polleunk gelear, hache poilim Sahitea Akademicho Puroskar favo naslolea Devonagori pustokank to dila. Ani jim pustokam dorjedar mhunn somzun, adinch fuddem bhitorlea bhitor tharaun Sahitea Akademicho Puroskar dilo, tea pustokancheo legit proteo sarkeo khoponant. Dil'lintlea Sahitea Akademiche sangnne pormonnem, Sahitea Akademicho Puroskar dilolea Konknniche Devonagori lipientlea pustokacheo fokot 300 proteo chhaptat. Hantuntleo hatachea bottancher mezpa itleoch khoptat, thoddeo funkott vantt'tat ani urleleo Sahitea Akademichea gudanvant dhull khait bostat. Romintlea khuincheach pustokak aiz meren Sahitea Akademicho Puroskar kiteak labhunk nam oxem sanglear, Devonagorivaleanchem mhonn'nnem itlench: “Tumchem Romintlem pustok Devonagorint lipeantor korat ani uprantuch taka Sahitea Akademicho Puroskar divpacho vichar korum-ia.” Oxem sangun, aiz Romintlean tori khoptelea sahiteakui Dil'liche Sahitea Akademicho dhull khavoit bosoupacho tancho kott asa. Tea bhair, Devnagorintlean Konknnichem sahitea vachunk zai title zann vachinant hem zanna zaunui “pollelem, tumchem sahitea konn vachta?” oxem-i mhonnpak fattim sorchenant. Tache bodlek, Romintleanuch aslolea pustokak ho puroskar favlo zalear, tachi fank ani nanv anikui, Goeant tori gaztelem. Ani Devonagorivaleank jirvonn zainam ti hachich.
“Romi lipiek maneotai dili zalear, Moratthikui Rajbhas dorjeachim daram ugtim zatelim” oxem sangun, Romivaleamni nit mellounk fuddem sorche nhoi mhunn Devnagorivale tanche paim oddtat. 'Moratthik lagun Romicher onit kiteak?' oso konnakui sobhavik proxn poddum ieta. Punn hea prokoronnant anikui matxe kholaien bhitor vexi zalear, hangasor Moratthik Rajbhaxechim daram ugtim zavpacho proxnuch ienam. Romik Rajbhas Kaideant ghalunk poddta mhunn Moratthichea nanvan boball korop. Moratthi hem ek fokot nimit! Rajbhas Kaideant mellunkuch naka aslolo zago mell'lole Moratthik kuxinuch dovrun faleam somzum-ia Romik Rajbhas Kaideant maneotai dili. Zalear, Devnagori ani Romi modem 19 vorsam fattim thaun poddleli futt bhorun ieteli, Konknnicho novo ekvott ghoddtolo. Heach ekvottan amchean Moratthik tondd diunk zainam? Zata, punn khorea orthan Devonagorivaleank ho ekvott zalolo naka. Kiteak, Konknni porosui aplea kallzak lagim aslele Moratthi add te koxe zhuztele? Aiz te Romivale ani Moratthivale hatant-hat ghalun fuddem vetat oxeo fotticheo khobro posraitat. Devonagorivaleank tor Moratthicho khoroch dusvas aslo zalear, Moratthik rajbhas kaideant zago dilo tednam te koxe oge ravle? Uday Bhembre mhonnta, Moratthik rajbhas kaideant ghalea ti polleun apunn Vidhan Sobhentlo utthun bhair ailo. Bhitor ravun Moratthi add aplo tallo kiteak ubarunk nam? Mhonnche, Moratthi-i rajbhas kaideant ghali mhunn taka koslich oddchonn nam osoch tacho orth zalonam. Kiteak, toxem korun, tankam dada-i mell'lo ani puddvem-i mell'lem.
Kitem-i zaum. Soglleank soglleach vellar fottounk zainam. Kednam tori nit mellonkuch zai.
Konknnichi seva kortoleancher onitichem khoddop ghalun tancho avaz tea khoddpa ponda ondun dovorla mhonnpachem spoxtt kollun ieta. Atam hem Devonagoriche onitichem khoddop, sasnnak apleavelem kaddun uddounk, Romi lipintlim bhav-bhoinnam sangatan fuddem sorleant. Hem polleun, Devonagorivaleank bhirantichea ghamacheo panvlleo suttpak lagleat. Fattlim 19 vorsam Romi lipiek add nodor korun, tika kosloch soeg-sondi dinastana tika sasnnak sompoupachi bhitorli ievzonn aslole he Devonagorivale te bhirantin aiz veglli bhas ulounk lagleat “Rajbhas Kaideant ghalinastana Romi lipiek soglleo sovloteo mellunk zai”. Dusrea utramni, he lok Romi lipiek jem kaidean kitem favta tem diunk rajinant, tea poros bhik ghalunk aite asat. Punn, itlo kall Devonagoriche onitiche bolli zaun jietele atam vochun, dudachi tan takacher bagounk matui rajinant. Te kaideak dhorun aplo hok'k magtat. Rajbhas Kaideant Romikui zago magtat. Ani hech magnnechi tankam bhirant dista. Kiteak bhirant dista?
Faleam Romi lipiek Rajbhas Kaideant zago ditoch, poile-voile suvater, kaideak dhorun Romi lipiecho-i vapor xikxonnant zatoloch. Sogllea vattamni Moratthik Rajbhaxecheo sovloteo ani dorzo asunui tika Goenchi Rajbhas mhunn ugteponnim pacharunk nam, torui xikxonnant ticho vapor zata. Mhonnche, xikxonnant Konknniche Devonagoricho, Moratthicho vapor zata zalear, Romicho-i zauncho poddlo nam? Ani xikxonnant Romicho vapor zalear, aiz jea amchea avoi-bapaianchea ani bhurgeanchea mathear Devonagori thaplea, tim matui fattim-fuddem pollenastana Romi lipientlean xikxonn korunk fuddem sortelim. Devonagorik fatt vollun. Tedna Devnagorik vaitt dis ietele. Devnagoricher som'pachea vollvolleancho prosong ietolo. Oi! Hachi Devonagorivaleank bhirant dista.
Dusrem, Romi lipientlean Konknnichi seva, udorgot zaleli hea aplench tambddem mhonntolea Devonagorivaleank naka. “Romi mure? Ti porkeanchi lipi mure! Tika dorzo asa?” Porkeamni haddlelim nhespam aplea angar choddoilele he Devonagorivale, Konknniche Devonagori lipientlean uzvadd ievpi sahiteak khoroch dorzo aslolea vori oxem uloitat. Dorjeache nodrentlean toxem polleunk gelear, hache poilim Sahitea Akademicho Puroskar favo naslolea Devonagori pustokank to dila. Ani jim pustokam dorjedar mhunn somzun, adinch fuddem bhitorlea bhitor tharaun Sahitea Akademicho Puroskar dilo, tea pustokancheo legit proteo sarkeo khoponant. Dil'lintlea Sahitea Akademiche sangnne pormonnem, Sahitea Akademicho Puroskar dilolea Konknniche Devonagori lipientlea pustokacheo fokot 300 proteo chhaptat. Hantuntleo hatachea bottancher mezpa itleoch khoptat, thoddeo funkott vantt'tat ani urleleo Sahitea Akademichea gudanvant dhull khait bostat. Romintlea khuincheach pustokak aiz meren Sahitea Akademicho Puroskar kiteak labhunk nam oxem sanglear, Devonagorivaleanchem mhonn'nnem itlench: “Tumchem Romintlem pustok Devonagorint lipeantor korat ani uprantuch taka Sahitea Akademicho Puroskar divpacho vichar korum-ia.” Oxem sangun, aiz Romintlean tori khoptelea sahiteakui Dil'liche Sahitea Akademicho dhull khavoit bosoupacho tancho kott asa. Tea bhair, Devnagorintlean Konknnichem sahitea vachunk zai title zann vachinant hem zanna zaunui “pollelem, tumchem sahitea konn vachta?” oxem-i mhonnpak fattim sorchenant. Tache bodlek, Romintleanuch aslolea pustokak ho puroskar favlo zalear, tachi fank ani nanv anikui, Goeant tori gaztelem. Ani Devonagorivaleank jirvonn zainam ti hachich.
“Romi lipiek maneotai dili zalear, Moratthikui Rajbhas dorjeachim daram ugtim zatelim” oxem sangun, Romivaleamni nit mellounk fuddem sorche nhoi mhunn Devnagorivale tanche paim oddtat. 'Moratthik lagun Romicher onit kiteak?' oso konnakui sobhavik proxn poddum ieta. Punn hea prokoronnant anikui matxe kholaien bhitor vexi zalear, hangasor Moratthik Rajbhaxechim daram ugtim zavpacho proxnuch ienam. Romik Rajbhas Kaideant ghalunk poddta mhunn Moratthichea nanvan boball korop. Moratthi hem ek fokot nimit! Rajbhas Kaideant mellunkuch naka aslolo zago mell'lole Moratthik kuxinuch dovrun faleam somzum-ia Romik Rajbhas Kaideant maneotai dili. Zalear, Devnagori ani Romi modem 19 vorsam fattim thaun poddleli futt bhorun ieteli, Konknnicho novo ekvott ghoddtolo. Heach ekvottan amchean Moratthik tondd diunk zainam? Zata, punn khorea orthan Devonagorivaleank ho ekvott zalolo naka. Kiteak, Konknni porosui aplea kallzak lagim aslele Moratthi add te koxe zhuztele? Aiz te Romivale ani Moratthivale hatant-hat ghalun fuddem vetat oxeo fotticheo khobro posraitat. Devonagorivaleank tor Moratthicho khoroch dusvas aslo zalear, Moratthik rajbhas kaideant zago dilo tednam te koxe oge ravle? Uday Bhembre mhonnta, Moratthik rajbhas kaideant ghalea ti polleun apunn Vidhan Sobhentlo utthun bhair ailo. Bhitor ravun Moratthi add aplo tallo kiteak ubarunk nam? Mhonnche, Moratthi-i rajbhas kaideant ghali mhunn taka koslich oddchonn nam osoch tacho orth zalonam. Kiteak, toxem korun, tankam dada-i mell'lo ani puddvem-i mell'lem.
Kitem-i zaum. Soglleank soglleach vellar fottounk zainam. Kednam tori nit mellonkuch zai.