
Goa
World Day
Konknni Uloi
|
Rene
Barretton “Goa World Day” suru kelo ani ho dis Konknni maimbhaxechea
ugddasak aiz veg-vegllea desamni Goemkar pauleat thuim palltat. Goemche
ani Konknnichei mogi choddxe hea suvalleak ekttoutat astele, oso amcho
somoz asa. Thoddeanch, and chodd korun nove pillgek, amchi maimbhas
titli somzonam. Tannim Goemkarponn sambhallunk thoddim tori Konknni
utram xikchim, oxem amkam distat.
Amcho gaumbhav Domnic Fernandes Dahran (Gulf) thaun amche maimbhaxe
ani Goeam vixim boroit asta. Konknni somzona tankam tannem thoddi sodamchim
vakeam (sentences) ani tancho orth (meaning) ghalun ek lekh boroilolo
tantuntlem thoddem bhou kaddun ami amcheam vachpeank hanga ditanv. Tacho
zaiteam zannank faido zatolo, oxem amkam dista, chodd korun videxan
rauteleam amchea bhavam-bhoinnank, chodd korun World Goa Day pallunk
sogllim ekttaim zatat tedna.
The announcer/Emcee introduces himself and wishes the crowd thus:
"Somestank mae-mogacho ievkar " (Welcome everybody).
Vo
"Somestank Dev bori sanz dium" (Good evening everybody).
At the end of the program, he/she winds up the function by wishing
the folks:
"Dev boro dis dium"
(Good morning), if the function ends in the morning
Vo
"Dev bori rat dium"
(Good night), if the function ends at night.
Last but not the least; they should not forget to thank the participants
in Konkani by saying "Dev borem korum!"
The attendees may also use the following simple phrases to enquire
about each other at a function:
Tum kosso asa [Masculine]/Tum koxem asa? [Feminine]
(How are you?)
Hanv boro asa/Hanv borem asa.
(I am fine.)
Tum Goyeam kednam gelolo/Tum Goyeam kednam gelelem?
(When did you last visit Goa?)
Hanv Goyeam porum gelolom/Hanv Goyeam porum gelelem.
(I had been to Goa last year.)
Tuzo ghorkar koso asa/Tuji ghorkarn koxi asa?
(How is your husband/wife?)
Mozo ghorkar boro asa/Moji ghorkarn bori asa.
(My husband/wife is fine).
Tumchim bhurgim koxim asat?
(How are your children?)
Amchim bhurgim borim asat.
(Our children are fine).
Aichi manddavoll ani jevonn tumkam koxem laglem? (How did you like
today's arrangement and food?)
Aichi manddavoll ani jevonn amkam ekdom borem laglem.
(We liked today's arrangement and food very much.)
Borem tor, fuddlea vorsa mellche!
(OK then, see you next year!)
Let us keep in mind that our language is the key to our identity
and distinctiveness that identifies us as "Goenkars" (Goans)
anywhere in the world!
Have a wonderful World Goa Day 2006!
Domnic Fernandes
Anjuna/Dhahran, KSA
Zito
Almeidak Fr Freddy Potrakar Puroskar
Hea
vorsacho Fr Freddy J da Costa Potrakar Puroskar Asolnechea bab Zito
Almeidak favo zalo. Ho onbhovik Konknni boroupi kitlinch vorsam thaun
Goenchea soglleam mukhel potrank ani nemalleank boroit aila. Ponnjentlea
TB Cunha vosreant Julaiche 20ver aiojit kelelea dobajeant Pri Manuel
Gomes hannem Zito babak to puroskar bhettoilo. “Soroll ani sompi
Konknni Zito Almeidachea penantlean sodanch vhanvot ailea. Taka ho puroskar
bhettoitana amche maimbhaxek ami man ditanv,” oxem Pri Gomesan
mhunnllem ani tachi tust keli.
“Devan poili bhas rochli, punn lipi nhoi,” oxem Konknni
boroupi Ramkrishna Zuwarkar hannem mhunnllem. Malgoddeam Romi boroupeanche
porampori pormonnem, Zito bab aplem boroup “misanv” mhunn
somzota, ani duddvamche axen apnnem kednanch boroup korunk na mhunnonui
tannem amkam sanglam.” “Ho puroskar favo kela mhunn kolltoch,
mhaka ekdom obhiman bhoglo. Mhojea kamank ho ek molladik inam mhunnon
hanv somzotam,” Zito baban mhunnllem.
Xebas
Bannavlekaramno
Saxttintlo Bannavle oso ek ganv, zoim thaun Goenkaranchea jivitak goroz
asleleo bhorpur vostu toiar zaun ietat. Nustem nastana Geonkaranchem
tor zaich nam. Bannavleche kharvi bhav boroch thokos gheun nhustem dhortat
ani bazarant pavoun Goenkaranchea jevnnachi ruch vaddoitat.Thoinche
thovoi bhav jinnos torencheo nokxecheo moderacheo vostu korun Goenkaranchim
ghoram sobounk adhar kortat.
Xevttim tiatr, je Goenkaranchea chodda mogachem ekuch kormonnuk sadon
asa, tem choddant-chodd heach ganvantlean ieun Goem bhor lokak pavta.
Ani heach molar porzollpi bhav-bhoinni atam rajkornnantui bhitor sorun
apleak aplea ganvcho kitlo mog asa tem sonvsarak dakhoitat.
Hea molar poiloch proves kelo to, eka kallar palka vhoili sundori mhunn
pacharlelea Guilhermina Leitao (mottvea nanvan Meena) hinnem. Meenan
kitlinch vorsam Ganvche Panchaiatichi Sarpanch mhunnon zago choloilo.
Atam 'Deputy Sarpanch' mhunnon anik eka nanvloukik tiatr/digdorspean
aplea ganvche panchaitint proves kela. Ani to mhunnllear, 'King of Double
Century' mhunnon nanvlouki zoddlolo Menin de Bandar. Tosoch tiatrancho
nirmottok koso bhar ghevpi Ajay Karekar hacho-I Panch-vangddi mhunnon
Bannavleche Panchaiatint aspav asa.
|
Devonagorivaleanchim
Rupnnim Nikllotat!
-Jose Salvador Fernandes |
Eknnis
vorsam fattim, Konknni Goenchi Rajbhas mhunn jahir keli. Tednachean,
Goeantlo bhaxecho vad sasnnak somplo, punn lipivad matr jivoch urlo.
Ho lipivad jivo uronk taka ek borem (vo vaitt?) karann asa. “Konknni
mhonnche Devonagori lipientlean boroileli Konknni”, oxem Konknnichea
Rajbhas Kaideant khottea monan ghalun, Romi lipiecho mud'dom dusvas
kelolo asa. Tednachean, Romi lipientlean Konknnichi seva kortoleank
konnxak marlole asat. tancher durlokx kelolem asa. Dekhunuch aiz, Romi
lipientlean Konknniche udorgotik hatbhar lavpak sorkara thaim duddvanche
vo ier koslech mozotichi magnni kortat, tedna sorkar mhonnta 'Rajbhas
Kaideant, “Konknni mhonnche Devonagori lipientlean boroileli Konknni”
asa'. Zalear, tumi khuinchea kaidean Konknni khatir mozot magtat, oxem
sorkar vicharta. Hi zap aikotoch, Devonagori lipien vochot te vatten
Romi lipientlean Konknnichi seva kortoleancher onitichem khoddop ghalun
tancho avaz tea khoddpa ponda ondun dovorla mhonnpachem spoxtt kollun
ieta. Atam hem Devonagoriche onitichem khoddop, sasnnak apleavelem kaddun
uddounk, Romi lipintlim bhav-bhoinnam sangatan fuddem sorleant. Hem
polleun, Devonagorivaleank bhirantichea ghamacheo panvlleo suttpak lagleat.
Fattlim 19 vorsam Romi lipiek add nodor korun, tika kosloch soeg-sondi
dinastana tika sasnnak sompoupachi bhitorli ievzonn aslole he Devonagorivale
te bhirantin aiz veglli bhas ulounk lagleat “Rajbhas Kaideant
ghalinastana Romi lipiek soglleo sovloteo mellunk zai”. Dusrea
utramni, he lok Romi lipiek jem kaidean kitem favta tem diunk rajinant,
tea poros bhik ghalunk aite asat. Punn, itlo kall Devonagoriche onitiche
bolli zaun jietele atam vochun, dudachi tan takacher bagounk matui rajinant.
Te kaideak dhorun aplo hok'k magtat. Rajbhas Kaideant Romikui zago magtat.
Ani hech magnnechi tankam bhirant dista. Kiteak bhirant dista?
Faleam Romi lipiek Rajbhas Kaideant zago ditoch, poile-voile suvater,
kaideak dhorun Romi lipiecho-i vapor xikxonnant zatoloch. Sogllea vattamni
Moratthik Rajbhaxecheo sovloteo ani dorzo asunui tika Goenchi Rajbhas
mhunn ugteponnim pacharunk nam, torui xikxonnant ticho vapor zata. Mhonnche,
xikxonnant Konknniche Devonagoricho, Moratthicho vapor zata zalear,
Romicho-i zauncho poddlo nam? Ani xikxonnant Romicho vapor zalear, aiz
jea amchea avoi-bapaianchea ani bhurgeanchea mathear Devonagori thaplea,
tim matui fattim-fuddem pollenastana Romi lipientlean xikxonn korunk
fuddem sortelim. Devonagorik fatt vollun. Tedna Devnagorik vaitt dis
ietele. Devnagoricher som'pachea vollvolleancho prosong ietolo. Oi!
Hachi Devonagorivaleank bhirant dista.
Dusrem, Romi lipientlean Konknnichi seva, udorgot zaleli hea aplench
tambddem mhonntolea Devonagorivaleank naka. “Romi mure? Ti porkeanchi
lipi mure! Tika dorzo asa?” Porkeamni haddlelim nhespam aplea
angar choddoilele he Devonagorivale, Konknniche Devonagori lipientlean
uzvadd ievpi sahiteak khoroch dorzo aslolea vori oxem uloitat. Dorjeache
nodrentlean toxem polleunk gelear, hache poilim Sahitea Akademicho Puroskar
favo naslolea Devonagori pustokank to dila. Ani jim pustokam dorjedar
mhunn somzun, adinch fuddem bhitorlea bhitor tharaun Sahitea Akademicho
Puroskar dilo, tea pustokancheo legit proteo sarkeo khoponant. Dil'lintlea
Sahitea Akademiche sangnne pormonnem, Sahitea Akademicho Puroskar dilolea
Konknniche Devonagori lipientlea pustokacheo fokot 300 proteo chhaptat.
Hantuntleo hatachea bottancher mezpa itleoch khoptat, thoddeo funkott
vantt'tat ani urleleo Sahitea Akademichea gudanvant dhull khait bostat.
Romintlea khuincheach pustokak aiz meren Sahitea Akademicho Puroskar
kiteak labhunk nam oxem sanglear, Devonagorivaleanchem mhonn'nnem itlench:
“Tumchem Romintlem pustok Devonagorint lipeantor korat ani uprantuch
taka Sahitea Akademicho Puroskar divpacho vichar korum-ia.” Oxem
sangun, aiz Romintlean tori khoptelea sahiteakui Dil'liche Sahitea Akademicho
dhull khavoit bosoupacho tancho kott asa. Tea bhair, Devnagorintlean
Konknnichem sahitea vachunk zai title zann vachinant hem zanna zaunui
“pollelem, tumchem sahitea konn vachta?” oxem-i mhonnpak
fattim sorchenant. Tache bodlek, Romintleanuch aslolea pustokak ho puroskar
favlo zalear, tachi fank ani nanv anikui, Goeant tori gaztelem. Ani
Devonagorivaleank jirvonn zainam ti hachich.
“Romi lipiek maneotai dili zalear, Moratthikui Rajbhas dorjeachim
daram ugtim zatelim” oxem sangun, Romivaleamni nit mellounk fuddem
sorche nhoi mhunn Devnagorivale tanche paim oddtat. 'Moratthik lagun
Romicher onit kiteak?' oso konnakui sobhavik proxn poddum ieta. Punn
hea prokoronnant anikui matxe kholaien bhitor vexi zalear, hangasor
Moratthik Rajbhaxechim daram ugtim zavpacho proxnuch ienam. Romik Rajbhas
Kaideant ghalunk poddta mhunn Moratthichea nanvan boball korop. Moratthi
hem ek fokot nimit! Rajbhas Kaideant mellunkuch naka aslolo zago mell'lole
Moratthik kuxinuch dovrun faleam somzum-ia Romik Rajbhas Kaideant maneotai
dili. Zalear, Devnagori ani Romi modem 19 vorsam fattim thaun poddleli
futt bhorun ieteli, Konknnicho novo ekvott ghoddtolo. Heach ekvottan
amchean Moratthik tondd diunk zainam? Zata, punn khorea orthan Devonagorivaleank
ho ekvott zalolo naka. Kiteak, Konknni porosui aplea kallzak lagim aslele
Moratthi add te koxe zhuztele? Aiz te Romivale ani Moratthivale hatant-hat
ghalun fuddem vetat oxeo fotticheo khobro posraitat. Devonagorivaleank
tor Moratthicho khoroch dusvas aslo zalear, Moratthik rajbhas kaideant
zago dilo tednam te koxe oge ravle? Uday Bhembre mhonnta, Moratthik
rajbhas kaideant ghalea ti polleun apunn Vidhan Sobhentlo utthun bhair
ailo. Bhitor ravun Moratthi add aplo tallo kiteak ubarunk nam? Mhonnche,
Moratthi-i rajbhas kaideant ghali mhunn taka koslich oddchonn nam osoch
tacho orth zalonam. Kiteak, toxem korun, tankam dada-i mell'lo ani puddvem-i
mell'lem.
Kitem-i zaum. Soglleank soglleach vellar fottounk zainam. Kednam tori
nit mellonkuch zai.
Konknnichi
seva kortoleancher onitichem khoddop ghalun tancho avaz tea khoddpa
ponda ondun dovorla mhonnpachem spoxtt kollun ieta. Atam hem Devonagoriche
onitichem khoddop, sasnnak apleavelem kaddun uddounk, Romi lipintlim
bhav-bhoinnam sangatan fuddem sorleant. Hem polleun, Devonagorivaleank
bhirantichea ghamacheo panvlleo suttpak lagleat. Fattlim 19 vorsam Romi
lipiek add nodor korun, tika kosloch soeg-sondi dinastana tika sasnnak
sompoupachi bhitorli ievzonn aslole he Devonagorivale te bhirantin aiz
veglli bhas ulounk lagleat “Rajbhas Kaideant ghalinastana Romi
lipiek soglleo sovloteo mellunk zai”. Dusrea utramni, he lok Romi
lipiek jem kaidean kitem favta tem diunk rajinant, tea poros bhik ghalunk
aite asat. Punn, itlo kall Devonagoriche onitiche bolli zaun jietele
atam vochun, dudachi tan takacher bagounk matui rajinant. Te kaideak
dhorun aplo hok'k magtat. Rajbhas Kaideant Romikui zago magtat. Ani
hech magnnechi tankam bhirant dista. Kiteak bhirant dista?
Faleam Romi lipiek Rajbhas Kaideant zago ditoch, poile-voile suvater,
kaideak dhorun Romi lipiecho-i vapor xikxonnant zatoloch. Sogllea vattamni
Moratthik Rajbhaxecheo sovloteo ani dorzo asunui tika Goenchi Rajbhas
mhunn ugteponnim pacharunk nam, torui xikxonnant ticho vapor zata. Mhonnche,
xikxonnant Konknniche Devonagoricho, Moratthicho vapor zata zalear,
Romicho-i zauncho poddlo nam? Ani xikxonnant Romicho vapor zalear, aiz
jea amchea avoi-bapaianchea ani bhurgeanchea mathear Devonagori thaplea,
tim matui fattim-fuddem pollenastana Romi lipientlean xikxonn korunk
fuddem sortelim. Devonagorik fatt vollun. Tedna Devnagorik vaitt dis
ietele. Devnagoricher som'pachea vollvolleancho prosong ietolo. Oi!
Hachi Devonagorivaleank bhirant dista.
Dusrem, Romi lipientlean Konknnichi seva, udorgot zaleli hea aplench
tambddem mhonntolea Devonagorivaleank naka. “Romi mure? Ti porkeanchi
lipi mure! Tika dorzo asa?” Porkeamni haddlelim nhespam aplea
angar choddoilele he Devonagorivale, Konknniche Devonagori lipientlean
uzvadd ievpi sahiteak khoroch dorzo aslolea vori oxem uloitat. Dorjeache
nodrentlean toxem polleunk gelear, hache poilim Sahitea Akademicho Puroskar
favo naslolea Devonagori pustokank to dila. Ani jim pustokam dorjedar
mhunn somzun, adinch fuddem bhitorlea bhitor tharaun Sahitea Akademicho
Puroskar dilo, tea pustokancheo legit proteo sarkeo khoponant. Dil'lintlea
Sahitea Akademiche sangnne pormonnem, Sahitea Akademicho Puroskar dilolea
Konknniche Devonagori lipientlea pustokacheo fokot 300 proteo chhaptat.
Hantuntleo hatachea bottancher mezpa itleoch khoptat, thoddeo funkott
vantt'tat ani urleleo Sahitea Akademichea gudanvant dhull khait bostat.
Romintlea khuincheach pustokak aiz meren Sahitea Akademicho Puroskar
kiteak labhunk nam oxem sanglear, Devonagorivaleanchem mhonn'nnem itlench:
“Tumchem Romintlem pustok Devonagorint lipeantor korat ani uprantuch
taka Sahitea Akademicho Puroskar divpacho vichar korum-ia.” Oxem
sangun, aiz Romintlean tori khoptelea sahiteakui Dil'liche Sahitea Akademicho
dhull khavoit bosoupacho tancho kott asa. Tea bhair, Devnagorintlean
Konknnichem sahitea vachunk zai title zann vachinant hem zanna zaunui
“pollelem, tumchem sahitea konn vachta?” oxem-i mhonnpak
fattim sorchenant. Tache bodlek, Romintleanuch aslolea pustokak ho puroskar
favlo zalear, tachi fank ani nanv anikui, Goeant tori gaztelem. Ani
Devonagorivaleank jirvonn zainam ti hachich.
“Romi lipiek maneotai dili zalear, Moratthikui Rajbhas dorjeachim
daram ugtim zatelim” oxem sangun, Romivaleamni nit mellounk fuddem
sorche nhoi mhunn Devnagorivale tanche paim oddtat. 'Moratthik lagun
Romicher onit kiteak?' oso konnakui sobhavik proxn poddum ieta. Punn
hea prokoronnant anikui matxe kholaien bhitor vexi zalear, hangasor
Moratthik Rajbhaxechim daram ugtim zavpacho proxnuch ienam. Romik Rajbhas
Kaideant ghalunk poddta mhunn Moratthichea nanvan boball korop. Moratthi
hem ek fokot nimit! Rajbhas Kaideant mellunkuch naka aslolo zago mell'lole
Moratthik kuxinuch dovrun faleam somzum-ia Romik Rajbhas Kaideant maneotai
dili. Zalear, Devnagori ani Romi modem 19 vorsam fattim thaun poddleli
futt bhorun ieteli, Konknnicho novo ekvott ghoddtolo. Heach ekvottan
amchean Moratthik tondd diunk zainam? Zata, punn khorea orthan Devonagorivaleank
ho ekvott zalolo naka. Kiteak, Konknni porosui aplea kallzak lagim aslele
Moratthi add te koxe zhuztele? Aiz te Romivale ani Moratthivale hatant-hat
ghalun fuddem vetat oxeo fotticheo khobro posraitat. Devonagorivaleank
tor Moratthicho khoroch dusvas aslo zalear, Moratthik rajbhas kaideant
zago dilo tednam te koxe oge ravle? Uday Bhembre mhonnta, Moratthik
rajbhas kaideant ghalea ti polleun apunn Vidhan Sobhentlo utthun bhair
ailo. Bhitor ravun Moratthi add aplo tallo kiteak ubarunk nam? Mhonnche,
Moratthi-i rajbhas kaideant ghali mhunn taka koslich oddchonn nam osoch
tacho orth zalonam. Kiteak, toxem korun, tankam dada-i mell'lo ani puddvem-i
mell'lem.
Kitem-i zaum. Soglleank soglleach vellar fottounk zainam. Kednam tori
nit mellonkuch zai.
|